Det har legat och lurat i ett år nu. Beskedet. Så förra fredagen kom det. Vår kändis- och nöjesspanare, Mats Strandberg, lommade lite sorgsen in på redaktionen för att berätta det ofrånkomliga: Han har inte tid att skriva för oss längre.

De senaste åren har Mats ju inte bara komponerat fiffiga formuleringar för er, kära läsare, utan också etablerat sig som en av Sveriges mest framgångsrika författare. Tillsammans med Sara Bergmark Elfgren har han klämt ur sig tre böcker i den superpopulära Engelsforstrilogin. Cirkeln och Eld kom 2011 och 2012, medan den tredje och sista delen, Nyckeln, är under finslipning för boksläpp lagom till jul.

Böckerna har sålts till 25 länder utanför Sverige, och för ett par veckor sedan släpptes nyheten att Cirkeln blir film, med ingen mindre än Abba-Benny som producent. Det är stort, häftigt, härligt och kul, och vi på Söndag är så klart oförskämt malliga mitt i vemodet.

I sin sista krönika på sidorna 16–17 kikar Mats i backspegeln och summerar vad som hänt sedan han började skriva för oss. Han, liksom jag, gjorde entré på Aftonbladet 2005, och medan hans åtta år har kantats av prestigefyllda priser och utmärkelser, kan jag konstatera att de mest anmärkningsvärda händelserna i mitt liv är mer modesta:

Mina barn har förvandlats från frågvisa småungar till kloka (oftast) tonåringar, jag har upptäckt fördelen med att yoga (även om jag tycker det är astråkigt), blivit med hund och några gråa hår har nästlat sig in bland de blonda.

Men, lite skryt har jag också. Jag har lärt känna Mats Strandberg.

Det ni.