En dag i augusti 1502 var en spaningstrupp från Christopher Columbus expedition inskickad till Guanajas kust. Där stötte de på en gigantisk urholkad stockkanot som roddes av slavar och förde med sig last under ett skydd av palmblad. Kanoten med besättning infångades raskt och lasten kunde granskas.

Där fanns bland annat vackra bomullsplagg och krigsklubbor med vassa stenblad och en sorts oansenliga ”mandlar”. Columbus son Ferdinand beskriver händelseförloppet: ”Så snart någon av dessa mandlar föll ut böjde de sig alla genast för att plocka upp den, som om de hade tappat ett öga.”

Mandlarna var inga mandlar utan kakaobönor. Jag läser om chokladens fascinerande bakgrund i Sofie och Michael D Coes bok Choklad – en sann historia.

Bönorna användes som valuta hos flera av folken i den ”Nya världen”. Aztekernas kung ska ha krävt
en insättning av 32 000 bönor per dag i sin skattkammare. En del av dem drack hovet upp (under lejonparten av chokladens historia har den druckits och inte ätits), en del användes till löner. Det var pengar som växte på träd, som den samtida historikern
Peter Martyr skrev.

Förutom funktionen som valuta och dryck för kungar (det finns också beskrivningar av chokladen som afrodisiakum men det kan vara efterkonstruktion av sexfixerade conquistadorer) så hade chokladen en rituell funktion. De pessimistiskt lagda aztekerna offrade dagligen människor för att hålla solskivan lysande, och det symboliska ordet för att slita ut hjärtat ur ett offer var kakaons frökapsel. Troligen eftersom de båda förvarade en så värdefull vätska – blod och choklad.

Nä, vad säger ni, om man skulle ta och dricka upp lite reda pengar? Det blir något att skryta med på instagram – utan att behöva korka upp en enda årgångschampagne. Om du gillar fast choklad bättre, kika på sidan 64 – där finns några recept som aztekerna kanske hade gillat.

När Teslachefen Elon Musk skickade upp sin gamla bil i rymden i början av februari lyckades han för ett kort ögonblick få allmänheten att rikta sitt förströdda intresse åt rymden.

Han är en av en handfull stormrika entreprenörer som har siktet inställt på stjärnorna. Medan vi andra har häcken full med futtiga vardagligheter skissar de på nya månfärder, bemannade expeditioner till Mars och gruvdrift på andra himlakroppar.

Själv är jag gammal nog att minnas nyhetsrapporteringen från månen i början av 1970-talet. De gryniga bilderna på astronauterna David Scott och James Irwing och månbilens hjulspår gjorde ett livslångt intryck på mig.

Astronaut var drömjobbet för de flesta fem-åringar i början av 1970-talet. Så även för mig.

Jag tycker fortfarande att månresorna var enastående bedrifter. Men vid det här laget har jag för länge sedan förlikat mig med tanken på att jag aldrig kommer att få se jorden från ovan. Det är okej.

Men jag blir påmind om den där gamla drömmen varje gång jag plockar fram min sladdlösa borrmaskin. Det är nämligen en av många tekniska prylar som härstammar från Nasas rymdprogram på 1960-talet.

Så här var det: Astronauterna behövde borrmaskin för att kunna borra i månytan och ta markprover. Vägguttag fanns av uppenbara skäl inte att tillgå där uppe. Uppdraget att utveckla en batteridriven månborr gick till verktygsjätten Black & Decker som redan i början av 1960-talet konstruerat de första sladdlösa elverktygen.

Sedan tog det några år innan tekniken nådde allmänheten på allvar. 1978 började de första sladdlösa borrmaskinerna säljas i butik. Numera finns de till och med hemma hos de ohändigaste av hemmafixare. Sådana som jag.

Men min laddbara borrmaskin är långt från den enda vardagsgrej som har sitt ursprung i Nasas rymdfärder.

Det framgår med all önskvärd tydlighet av publikationen ”Nasa Spinoffs”, en årlig sammanställning av den rymdteknik som blivit kommersiellt gångbar.

Utan rymdforskningen skulle Instagram och andra bilddelningssajter vara betydligt tråkigare. Den typ av bildsensor som finns i de flesta mobiltelefoner utvecklades nämligen av Nasa för att kunna skapa riktigt små kameror för rymduppdrag. Utan CMOS-sensorn, ingen selfie.

Skumgummi som formas efter kroppen och endast långsamt återtar sin form utvecklades för att ge astronauterna maximalt stöd för ryggen i samband med uppskjutningen. I dag används så kallat minnesskum i allt från madrasser till motorcykelsadlar.

De uppböjda vingspetsarna på moderna flygplan är också resultatet av rymdforskning. Formen minskar turbulensen och luftmotståndet och gör därigenom planen bränslesnålare.

Upptäckter från rymdforskningen har till och med hamnat i barnmat. I samband med förberedelserna inför en bemannad färd till Mars upptäckte Nasas forskare fettsyrornas avgörande betydelse för hjärnans utveckling hos barn. Sedan tog det inte lång tid förrän barnmatstillverkarna började tillsätta fettsyra i sina produkter. I dag innehåller så gott som all barnmat extra omega 3.

Tänk på det nästa gång fullmånen lyser där uppe i himlen som en lampa.

3x tankar i mitt huvud:

1 Mitt hjärta slog lite extra när … 

… jag såg bilderna på Starman, dockan bakom ratten på den där begagnade bilen som nu är på väg genom solsystemet.

2   I högstadiet var jag …

… förmodligen en irriterande typ, mer intresserad av rockstjärnor än verkliga stjärnor. 

3  Jag är trött på att prata om… 

… Donald Trump. Men världen lär få dras med honom fram till 2020.

Veckans krönikör:

Namn: Fredrik Rundkvist.
Ålder: 51.
Yrke: Reporter på Aftonbladet.
Familj: Fru och två barn.
Bor: Lägenhet i Stockholm.

Normalt brukar jag skriva krönikor om sånt som jag älskar. Jag har argumenterat för att Return of the jedi är den bästa Star Wars-filmen – inte The empire strikes back. Jag vet att många har svårt för ewokerna men om ni tänker efter riktigt noga finns alla klassiska scener där och hallå: sagan når sitt klimax. Som Aftonbladets Game of thrones-expert (japp, vi har en sån men det är tyvärr inte ett heltidsjobb) har jag resonerat mig fram till att det nog är bra att ha kvar Cersei Lannister på järntronen. Vem annars ska spränga Nattkungen med vildeld, utan att bry sig om vilka som stryker med på köpet?

Men glöm det. Här tänkte jag skriva om hat. För att du ska komma i rätt förbannade stämning bjuder jag på detta:

•Jag har framträtt i tv under titeln ”fantasyexpert” och har inte ens läst Sagan om ringen.(Där gror lite nördhat.)

•Jag är feminist och använder gärna HEN och EN när det passar. (Kvinnohatarvreden stiger i stugorna.)

•Jag vill öppna gränserna och sparka SD ur riksdagen. (Rassarna rasar.)

•Jag tycker vi ska rusta upp och sätta igång våra stängda kärnkraftsreaktorer.(Miljövurmarna vill skaka vett i mig.)

•Jag äter kött säkert två gånger per vecka. (Veganillviljan vaknar.)

•Religion är ett opium för folket. (Amerikaner, frikyrkliga och kommunisthatare gnisslar tänder.)

•Avsätt kungahuset, reglera aktiemarknaden och höj skatten. (Östermalm exploderade precis av ilska.)

Min mening är inte att få alla läsare att hata mig. Men jag vill att ni ska få den där sköna känslan när det börjar koka inom en och man knyter näven i fickan. När man vill debattera, argumentera och övertyga. När man vill skrika det rakt ut som Hans Rosling: ”Jag har rätt och du har fel”.

För hat kan vara något bra. Hat kan leda till förändring. Hade suffragetterna inte hatat ojämlikheten i att bara män hade rösträtt så hade inte jag kunnat rösta i september.

Om inte arbetarna blivit förbannade över att de fick slita ut sina ryggar på fälten, i gruvan eller fabriken så hade de inte gått samman i fackföreningar. (Jag vet inte hur det är med er, men jag är verkligen fäst vid koncepten semester och skälig lön.)

Om inte så många amerikaner hade avskytt slaveri och segregering så hade inte jänkarna kommit så… okej, de har en bra bit kvar att gå. Men även om rasismen som struktur och vardag lever kvar så bär USA:s svarta i alla fall inte kedjor.

Visst är kärlek, lyhördhet och kompromissvilja fint, men ibland krävs något mer. Jag förespråkar inte hat som i förstörelse, oförståelse eller rädsla för främmande ting och förändring. Jag gillar hat som ger dig kraft att göra något. Som föder ett driv, en aktion, en demonstration. I det stora och det lilla.

Därför blir jag otroligt stolt över mina vänner som tröttnat på troll och varje dag går in och argumenterar i Facebooktrådar för att visa att det faktiskt finns folk på nätet som inte bär foliehatt eller är kvinnohatande rasister. För att de känner ett hat mot okunskap och inskränkthet. För att de vill förändra.

För att låna en strof från Doktor Kosmos (populärt popband bland idealistiska tonåringar i början av 2000-talet): ”Om inte min farfars far hade hatat statarsystemet hade du fortfarande plockat potatis åt Greve von Röv.”

1. När jag är sjuk vill jag …

… att någon överlämnar en påse lakrits och att mina katter sällskapar i tv-soffan.

2. Jag dansar om … 

…tillfälle bjuds och det spelas skramlig brittpop.

3. Det skulle aldrig hända att jag … 

… går hemifrån utan att ha bäddat sängen.

4. Jag önskar att jag hade skrivit … 

… Marisha Pessls Fördjupade studier i katastroffysik för att den är välskriven och fyndig, spännande och underhållande och fick mig att känna mig lite smart.

5. Som min sista måltid i livet, skulle jag välja … 

… ost, pimientos de padrón och ett glas rött.

Veckans krönikör

Namn: Tove Björnlundh. Ålder: 32. Familj: Ganska stor sådan men närmast sörjande är katterna Baron Bosse och Flora. Bor: Hornstull. Yrke: Reporter på Aftonbladet och Game of thrones-expert.

En av mina absoluta favoriter i reklamsammanhang är Viking line-klassikern där något överförfriskade kryssningspassagerare åmar sig på ett fullsatt discogolv. Filmens genialitet ligger i den skyhöga humor- och igenkänningsfaktorn. För har du inte själv studsat omkring som en speedad tennisboll till The weather girls och It’s raining men, så har du definitivt (med ett rejält grepp om skämskudden) betraktat smådragna vänner som gjort det.

Redan de gamla romarna kände till fenomenet, sammanfattat av Marcus Tullius Cicero: ”Nemo enim fere saltat sobrius, nisi forte insanit”. Alltså: ”Ingen dansar nykter, såvida han inte är vansinnig”.

Men helt skruvat är det inte att ta en svängom då och då, eftersom dansträning har visat sig vara rena dunderkuren för humör, flås och midjemått. I TV4:s Let’s dance vittnar kändisarna säsong efter säsong hur deras siluetter krymper i jakten på de perfekta slow fox- samba- och tangostegen. Jessica Andersson blev av med sju oönskade kilon, Frank Andersson tappade 15, och fjolårets tvåa, Steffo Törnquist, slog rekord genom att rasa 20 pannor.

Men du behöver inte tävla i tv för att foxtrotta fram en fin figur. I veckans Söndag kan du läsa hur Lotta Thenstedt, 51, fullkomligt förvandlade sitt liv genom att våga släppa loss på dansgolvet. Från att ha varit gravt överviktig har hon i dag valsat bort totalt 68 kilo.

Utan att behöva ett enda järn innanför västen.

Tänk så mycket tid vi kommer att få när barnen flyttar hemifrån!

Äntligen kan vi resa, gå på konserter och äta på restaurang precis när vi vill.

Så skulle det kunna vara – men så blir det inte alltid. Tvärtom, för många par tappar livet mening när barnen flyger ut ur boet.

– Det är inte konstigt, säger familjeterapeuten Görel Fred.

– Att uppfostra barn är väldigt existentiellt och åren när de bor hemma är oerhört uppslukande för de flesta. Det är naturligt att känna sorg, förtvivlan och uppgivenhet, starka känslor som inte sällan går ut över förhållandet.

I veckans Söndag får du tipsen som räddar relationen när ungarna är utflugna.

Missa inte heller reportaget om hotellet som om och om igen drabbats av ond bråd död. Vilar det en förbannelse över Hotel Cecil i Los Angeles? Många skulle svara ja på den frågan.

Jag har aldrig riktigt förstått mig på husläkarsystemet vi har här i Stockholm.

När det infördes fick jag en broschyr i brevlådan med bilder på olika läkare. Sedan var det bara att välja. Ska jag ta han som ser lite barsk ut, eller den unge vältränade? Med eller utan skägg, vad känns bäst? Eller kanske en kvinnlig läkare?

Ett besynnerligt system. Jag minns inte vem jag valde och jag vet inte om jag någonsin har träffat min husläkare då jag har tvingats besöka vårdcentralen.

Men det finns en läkare man lita på  – och det är Gunilla Hasselgren. Varje måndag öppnar hon sin mottagning i SVT:s Fråga doktorn.

I tolv år har hon svarat på tittarnas frågor och den här veckan guidar hon Söndags läsare till ett sundare liv.

– Många tror att det krävs en jätteförändring för att vinna hälsopoäng. Då blir tröskeln för hög. Men jag lovar, det är små förändringar i rutinerna som gör att man ändrar livsstil, säger Gunilla.

Tillsammans med pt:n Sofia Åhman har Gunilla Hasselgren satt samman ett program som får dig i form på bara åtta minuter om dagen!

Missa inte heller vår långa intervju med årets stora skräll-deltagare i Let’s dance: Ingemar Stenmark!

I butik hela veckan från och med söndag, som vanligt.

Ni som har läst Söndag genom åren kommer säkert ihåg vår nöjeskrönikör Mats Strandberg. Varje vecka fram till 2013 spanade han in trender i kändisvärlden  – men samtidigt hade han ett annat projekt på gång som tog allt mer tid: Engelsforstriogin.

Böckerna, som Mats skrev tillsammans med Sara Bergmark Elfgren blev så klart en succé. Och nu har den första delen blivit hyllade filmen ”Cirkeln”. Ny succé, den här gången med hjälp av Benny Andersson och hans son Ludvig som har producerat.

I veckans Söndag berättar Ludvig Andersson om resan in i filmbranschen, om uppväxten i skuggan av Abba – och om hur han hamnade i missbruk som 22-åring.

Förra veckan klankade vi till det här på Söndag vilket inte har gått obemärkt förbi hos er läsare. Vi missade att lägga in Fråga Terry-sidorna i tidningen. För att kompensera för detta får ni den här veckan hela fyra sidor med svar från Terry Evans.

Ha en bra vecka!

När hon träffade Jan Guillou i tv blev det storbråk. Pernilla Wahlgren har utsett henne till ”den vidrigaste människan i dokusåpans historia”.

Gunilla Persson själv förstår inte vad hon har gjort för fel.

”Jag har tagit hand om min allvarligt sjuka mamma i fyra år. Hur många gör det egentligen”, berättar hon i veckans ”Samtalet” i Söndag.

Hollywoodfrun alla har en åsikt om är tillbaka i TV3:s ”realitystjärnorna på godset”. Innan hon flög tillbaka till Los Angeles satte hon sig ned med vår reporter Anna Flemmert och berättade om sin bakgrund, om jakten på en ny man, om hatet mot henne och bråken kring nya realitysåpan.

Annat du inte ska missa i veckans Söndag: Vårens trendiga jeansguide, Glutenfritt – smarriga recept för matsäcken, Supervulkanerna – underjordens tickande bomber, Vinn en makeover hos trendfrisören … och mycket, mycket mer!

Att variera vardagsmaten är inte det lättaste. Hemma hos oss tröttnade vi på pasta tre dagar i rad och gjorde upp ett schema. På måndagar körde vi på färs, på tisdagar fisk, på onsdagar soppa, på torsdag något vegetariskt och på fredagar kyckling.

Smart tyckte vi – men ganska snart började protester höras från en den ena, en den andra. ”Måste vi äta den där laxen med fetaost igen?” och ”Jag är inte sugen på currykyckling, det åt vi ju alldeles nyss”.

Vi hade helt enkelt för få rätter att gå runt på.

Det här försöker vi råda bot på i veckans Söndag. Vår matreporter Johan Gunnarsson har ställt sig vid grytorna och tagit fram 12 nya, enkla och lyxiga vardagsrecept. Fyra kyckling, fyra färs och fyra lax.

Missa inte heller vår långa intervju med programledaren Pernilla Månsson Colt som just nu syns i SVT:s serie ”Husdrömmar”. Själv har Pernilla en egen dröm som hon avslöjar i tidningen.

I butik från Söndag som vanligt. Missa inte!

Förra veckan testade vi 18 julskinkor i Söndag. Om du missade det finns fortfarande chansen på aftonbladet.se. Och den här veckan är det dags för julölen!

Tillsammans med den certifierade öldomaren Lars Sjöstedt har vi noga provsmakat årets 21 julbrygder. En värdig vinnare är korad – och varningsflaggan är hissad för de riktiga bottennappen.

Missa inte om du vill ha en god öl till julbordet, alltså.

På morgonen den 26 december 2004 drabbade turistparadiset Thailand av tsunamin. 543 svenskar dog i flodvågen, runt 120 av dessa var barn under 16 år. Ett av offren var nioåriga Paulina. Tio år senare berättar Emelie Ohlsson om hur livet blev efter förlusten av sin lillasyster.

”Jag trodde inte jag skulle kunna bli lycklig igen. Men man kan faktiskt gå vidare i livet efter en sådan här händelse”, berättar hon i veckans Söndag.