Hej alla Söndag-läsare! Idag är eder nöjeskrönikör förkyld och har mest bara snor i hjärnan. Sitter på ett fik och tankar mig själv full med grönt te medan jag skriver en krönika om Sandra Bullock som publiceras i tidningen nästa vecka. Jag frilansar ju och träffar därmed den sköna redaktionen alldeles för sällan – men just idag ska de vara tacksamma för att slippa den Strandbergska smitthärden. De övriga gästerna på det här fiket har inte samma tur.

Men en väldigt rolig grej som hänt idag är att jag ÄNTLIGEN får berätta om min kommande tonårsbok Cirkeln, som ges ut av Rabén & Sjögren i vår.

 

Det är jag och en kompis, manusförfattaren Sara Bergmark Elfgren, som skrivit den tillsammans. Tänk er Fucking Åmål och Twilight och Mitt så kallade liv och Buffy the vampire slayer, ungefär, men utan vampyrer. Och lite Twin Peaks, om det låg i Bergslagen. Skräck och kärlek, med andra ord. 

Såhär beskriver förlaget vår bok:

Engelsfors. Vackert namn, risig stad. Omgiven av djupa skogar där människor ofta går vilse och försvinner. Höstterminen har just börjat när en elev hittas död på en av gymnasieskolans toaletter. Alla förmodar att det var ett självmord. Alla utom de som vet sanningen.

En natt då månen färgats mystiskt röd förs sex tonårstjejer till den nedlagda folkparken. De har inget gemensamt. De vet inte hur de kommit dit eller varför de är där, men utan varandra kommer de inte att överleva.

Ärligt talat, jag är så fruktansvärt stolt över det här projektet.

Jag hoppas att ni vill kika in på min blogg och läsa mer om boken här!

Jag och Sara, under en paus i skrivandet i somras.