Den här veckan har vi knåpat ihop ett riktigt fullmatat nummer av Söndag – eller vad sägs om allt detta:
Julens stora speltest. Vi har testat 40 nya sällskapsspel och hittat några riktiga fullträffar.
Det har gått 20 år sedan massakern på Stureplan. Daniella Josberg dog den kvällen. Daniella var döv och hörde inte skotten.
– Trots att det gått så många år nu kan jag inte förlåta gärningsmannen, säger hennes bästa vän Addiswa Stenström i reportaget om Stureplansmorden.
Katt-extra! Vi svenskar gillar katter, det bor en misse i nära nog var femte hem. Men för en del har katten blivit mer än så, en livsstil. Söndag åkte på kattutställning – och träffade de riktiga kattentusiasterna!
Trött på spagetti med köttfärssås? Vi bjuder på fem smarriga recept med köffärs.
Och som detta inte var nog får du en hel extra tidning om skönhet på köpet!
I butik hela veckan med start på söndag. Missa inte!
Söndags stylist Ehva Löpp fick ett brev från läsaren Ann-Christine.
”Jag har helt kört fast i mitt klädval”, skrev Annci och förklarade att att köpa kläder mest var förknippat med ångest. ”Festkläder äger jag inte alls och det händer att jag hellre tackar nej till en inbjudan än att jag utsätter mig för den stora provrumsförnedringen”, fortsatte Ann-Christine och avsluta med ett ”HJÄLP!!!”.
Självklart ryckte stylist-Ehva ut och hon tog med sig makeup-artisten Anna Frid av bara farten. Och vilken resa det blev för Ann-Christine! I veckans Söndag får ni se hennes förvandling i tre olika stilar: Fest, jobb och vardag.
”Jag åkte raka vägen och köpte en flaska bubbel när vi hade fotat klart för jag var så glad!”, summerar Ann-Christine dagen.
Varje år köper vi 15 kilo kläder per person – och slänger 8 kilo. Klädtillverkningen i sig är en miljöbov och när vi sedan slänger det vi inte längre behöver finns det inget vettigt sätt att återvinna tygerna på.
Det här har modeskaparen Camilla Thulin funderat mycket kring.
I veckans Söndag förklarar hon hur vi ska tänka när vi köper kläder, hur vi tar hand om de plagg vi har och hur kläderna håller längre.
Smarta tips både för plånboken och miljön.
Vår relationsexpert Malena har fått ett brev från ”Åsa” vars man tjatar på henne och vill att de ska testa swingersex – något Åsa inte alls är sugen på. Vad tycker Malena att Åsa ska göra? Svaret hittar du tidningen tillsammans med allt annat ni 282 000 läsare av Söndag är vana vid.
Vi satt som klistrade framför nyhetssändningarna de där juldagarna för snart tio år sedan. En undervattensjordbävning i Indiska oceanen hade orsakat en tsunami som vällt in över ett ofattbart stort område: Från Indonesien, Sri Lanka, Thailand och Indien ända till Afrika.
Monstervågen hade på vissa ställen varit 15 meter hög och krossat det mesta i sin väg. Skalvet, som mätte drygt 9 på Richterskalan, var det kraftigaste på 40 år och vid varje rapport steg dödssiffrorna. Nyheterna sände i princip dygnet runt och vi lärde oss namn på platser som Andamamerna, Khao Lak och Banda Aceh.
Och vi lärde känna Fritidsresors presschef, Lottie Knutson. Sög i oss varje stavelse hon sa. För medan UD och svenska regeringen inte verkade förstå vidden av det förfärliga, ryckte Lottie ut. Hon begrep att det gällde att reagera snabbt. Att paradisstränder hade förvandlats till helveten. Att läget var krisartat. Att räddnings- och sjukvårdspersonal behövdes.
Till skillnad från statsminister Göran Persson och utrikesministern Laila Freivalds (som för övrigt inte visste var Phuket låg).
I efterdyningarna fick landets styrande hård kritik och hade någon, på riktigt dragit i gång kampanjen ”Lottie for president”, då hade Lottie blivit president.
Hon hade definitivt fått min röst.
Men hon hade inte tagit emot den. Hon var en mycket motvillig hjälte, som ”skulle varit usel som politiker”, berättar hon i intervjun i veckans Söndag och fortfarande, efter tio år, känner hon sig obekväm med Lottiehysterin som uppstod.
– Vi var mitt i ett nationellt trauma och jag var en sorts askungehistoria i det, säger hon i Tina Frennstedts intervju.
Jag håller inte med. Jag såg inte en askunge. Jag såg en stark kvinna, som kavlade upp ärmarna, tog ansvar och gjorde jobbet som Sveriges regering inte pallade.
Det är sen lördagseftermiddag och jag står i köket och fixar middag tillsammans med maken. Som ljudkuliss har vi Spotify-listan Best of British: Classic hits from the 80’s and 90’s.
Jag tänder ljus, öppnar en flaska rödvin, räcker ett glas till Dan och hajar till när jag ser att han är alldeles blank i ögonen. Min man, som jag har sett gråta vid max fem tillfällen på 22 år, är rörd till tårar.
Anledningen stavas Duran Duran, Dexy’s Midnight Runners och Simple Minds – brittiska band som han lyssnade mycket på som tonåring. Hans tårögdhet är sprungen ur en kombo av nostalgi och hemlängtan (han är ju engelsman, om någon nu har missat det).
Reaktionen är inte ovanlig, enligt tidningen Forskning och framsteg, eftersom hörseln är det sinne som, näst efter lukten, har störst inflytande på vårt minne. Musik har alltså makten att trigga i gång starka känslominnen, både trevliga och sorgliga. Vem har inte stängt av radion när dj:n har valt en låt som hänger ihop med en smärtsam kärleksincident?
Särskilt ungdomens melodier har en särställning i vår minnesbank, enligt tidningen: ”De flesta och livligaste minnena knutna till musik tycks vi få under ungdomstiden och tidig vuxenhet, i 15 till 25-årsåldern. Då inträffar många avgörande händelser som formar vår identitet, och musiken spelar stor roll”.
Men låtlistan som väcker Dans inre tonåring till liv, saknar mitt viktigaste spår: Sweet dreams med Eurythmics. Den låten skulle ta mig direkt till sommaren 1983, med allt vad den innebar.
Kroppen är deras levebröd och de har ständigt världens ögon på sig.
Lägg sedan till ett trådsmalt skönhetsideal så flippar det lätt ut. Hollywoodkändisarna gör allt för att hålla sig i form, eller vad sägs om att dricka cayennepeppar, käka bi-pollen – och injicera hormoner från en gravid kvinnas urin…
I veckans Söndag går vi igenom stjärnornas galna dieter. Läs, förundras … men testa inget av det här hemma, är ni snälla.
Vad som däremot är ett problem på riktigt för många är sockerberoende. Vi svenskar äter mest godis i världen. För många av oss fungerar sockret som en belöning – för en del slutar det i ett beroende.
En av dem är Cecilia Folkesson. Hon levde i flera år med ett ständigt sug efter godis, glass och bullar.
”Hade jag godis hemma åt jag upp alltihop. Direkt. Jag kunde inte spara sötsaker, det gick inte att kontrollera”, säger hon.
Men Cecilia lyckades bryta den onda cirkeln. I veckans tidning får ni reda på hur.