Min son var nyfödd och förutom de vanliga bebisbekymren hade jag ett annat stort problem. Mitt hår. Det var en väldigt tjock och hellång hårman som nådde till skulderbladen. Inget fel med det, men efter graviditeten 

hade det blivit extremt trasseltovigt och vid hårtvätt lossnade hela hårsjok. Varje dag var en big bad hair day, så jag bokade klipptid och krävde kallt:

– Av med skiten. Ge mig en kort page!

– Aldrig, sa frisören.

– Jo! svarade jag sturskt.

– Du, lyssna. Jag har jobbat tillräckligt länge för att veta att du kommer att ångra dig.

Uppenbarligen kände han igen min typ: En notorisk byta hårstil-junkie, som hade haft allt från Tintinsnagg och pojkpage till 80-talspermanent utan att ha hittat rätt frisyr. Halvvägs genom utsparade längder, brukade jag få hårpanik och kasta mig in på första klipperi för omstyling. Men den här gången fick jag inte som jag ville, utan killen bara konstaterade: 

– Jag tar en decimeter, och klipper upp det. Kom tillbaka om någon månad, så tar jag lite till. Om du fortfarande vill. 

Det gjorde jag inte. Frisören var, uppenbarligen, en kille med koll. 

Andra hårstylister som vet vad de gör är Örjan, Diana och Juan som gav tre Söndagsläsare ett riktigt lyft. Befriade från kluvna toppar och trista utväxter blev tjejerna inte bara snygga i håret, de ser fem år yngre ut på kuppen. 

Något som – om man som jag är 45-plus
– inte gör ett enda dugg! 

Kolla in resultatet på sidorna 28–35, så garanterar jag att du också vill bli tillklippt. 

Det är du värd!