Femme, woman, kvinde, nainen, kadin, -dona, mojer, frau, muller, vrouw, fanm… Ordet ”kvinna” både ser ut och låter helt annorlunda beroende på var i världen det skrivs eller uttalas. Och på samma sätt skiljer sig en kvinnas vardag och verklighet åt, beroende på var i världen hon råkat födas som flickebarn. 

På tisdag, den 8 mars, firas den internationella kvinnodagen för 101:e gången. Varför då, kan man undra? Nu när vi brudar både har rösträtt och tillträde till styrelserum. Nog är det lite fånigt och förlegat? 

Nej, tyvärr inte.

Inte när det finns kulturer där tioåriga småflickor -släpas ut i bushen för att få sin klitoris rituellt bortskuren. Inte när ett foster av kvinnligt kön kan -köpas av en man redan i livmodern. Inte när en flicka blir underkänd i skolan för att hon vägrar ligga med sin lärare. 

För så, mina vänner, ser verkligheten ut för alltför många av världens kvinnor, bland annat i Liberia, ett av Afrikas mest våldshärjade länder. 

Brittiska skådespelaren Emma Thompson är ambassadör för hjälporganisationen Actionaid och använder sin stjärnstatus för att påverka politiker och journalister. Och mig har hon verkligen lyckats öppna ögonen på med sitt starka reportage från Liberia. Läs hennes resedagbok på sidorna 48–53 och försök sedan blunda. Blunda för vår planets orättvisor och ojämlikhet. Blunda för att det behövs en internationell kvinnodag. 

Du kommer inte att greja det.