I fredags hade Sarah Jessica Parkers nya film, ”I don’t know how she does it”, svensk premär. I skrivande stund har de svenska kritikerna inte sagt sitt, men de amerikanska recensionerna var inte nådiga. Parker spelar storstadskvinnan som ”jonglerar” barn och finanskarriär, med ändlösa varianter på teman som pannkaksmet på jobbdräkten, att köpa pajer på bageriet och låtsas att de är hembakta, och karlar som alltid glömmer att byta toalettpapper. En recensent påpekar att det är svårt att tycka synd om huvudpersonen – alla har svårt att få ihop sina egna ”livs-pussel”, men alla har inte råd med barnflickor. En annan recensent menar att filmens ”humor” hör hemma i en sitcom från 1975, medan de underliggande värderingarna om män, kvinnor och moderskap hör hemma i 1955. 

Filmen baseras på Allison Pearsons roman som kom 2002. Det är, som av en händelse, också året då jag älskade Sarah Jessica Parker allra mest. ”Sex and the -city” var inne på sin fjärde säsong, fortfarande 24-karatigt tv-guld som skapade mode-trender, ifrågasatte normer, var ett självklart samtalsämne i både fikarum och kultur-debatter. Och Parker, som också var seriens exekutiva producent, var smart och rolig i intervjuer. En uttalad -demokrat och en självklar stilikon på röda mattan. 

Parker är en begåvad skådis och en briljant komedienne. Hon hade kunnat få en lysande post-Carrie-karriär om hon återvänt till Broadway, eller valt roller i kvalitetsfilmer. Nu blev det inte så. Den andra ”Sex and the City”-filmen förstörde för alltid både Carrie Bradshaw och Sarah Jessica Parker för mig. Det var inte bara det att filmen var motbjudande på så många nivåer, det var också det faktum att Parker försvarade den med en dåres envishet. Det är mycket möjligt att jag tar det här på alldeles för stort allvar, men det gör mig uppriktigt ledsen. Som om jag blivit besviken på en nära vän, så besviken att jag inte längre vill se henne eftersom det påminner om vad jag förlorat. Jag saknar att älska henne.

Sarah Jessica Parker på den gamla goda ”Sex and the City”-tiden.

Parkers största misstag efter Satc-serien!