Miles rusar ut ur restaurangen och skriker i affekt:
– If anyone orders merlot, I am leaving. I am NOT drinking any MERLOT!
Citatet kommer från filmen ”Sideways” där vinkännaren Miles (Paul Giamatti) bjuder med sig sin bäste vän, den blivande brudgummen Jack (Thomas Haden Church), på en sorts svensexeresa genom Kaliforniens vindistrikt. Miles har snickrat ihop en härlig grabbvecka med golf, god mat och – framför allt finare viner. Genom hela filmen hyllar Miles druvan pinot noir och totalsågar den mer lättdruckna merloten. Jack, å sin sida struntar i om ett vin är jordigt, nötigt eller har inslag av lakrits. Han vill bara bli lite småpackad och ragga brudar en sista gång innan han lämnar ungkarlslivet.

När ”Sideways” hade USA-premiär i oktober 2004, påverkade karaktären Miles druvsnobbism faktiskt världens vinvanor. Merlotmakarnas försäljning tappade ett par procent, medan pinot noir-tillverkarna kunde glädjas åt en 16-procentig ökning.
Men trots att ”Sideways” är en av mina absoluta favoritfilmer, har Miles inte lyckats omvända mig. När det kommer till rödviner är mina smaklökar pinsamt banala och den gode Miles skulle få en ångestattack om han såg min vinhylla. Där tronar minst en flaska Lindemans Bin 40. En australiensisk merlot för nätta 79 kronor flaskan.
Den som möjligen kan lyfta mig till högre druvnivåer är vår vinskribent Mischa Billing. I dagens tidning tipsar hon om ett amaronevin, som jag i min okunnighet tycker är monsterdyrt (385 kronor/flaskan). Men Mischa menar att det är rena fyndet. Snudd på gratis. Varför får ni veta på sidan 60.
Så i morgon rusar jag till Bolaget och lägger vantarna på en butelj.
Innan alla ni andra hinner före.