Stockholms bästa badställe är Fredhälls klippor. Jag är född och uppvuxen i Sthlm och har levt här ett halvt sekel, så försök inte ens att säga emot: jag kan min stad!

Det var så allt började. Med ett dopp.

Nån mer än jag som vägade bada? Naturligtvis inte. Jag satte ribban högt och ingen vågade hoppa över den.

Det var fina tider men tanken slog mig, det kan bli bättre. Sålunda: Nockebybanan! Det bar av till Ålsten, the home of Per-Albin Hansson, men numera ett område annekterat av folk med blåa politiska åsikter. Men sånt är livet. Sossarna har visionerna. Moderaterna snor dem.

Det här är Per-Albin husen och jag älskar dem:

Jag var, är och kommer att förbli kåt på på P-A-husen. Han dog för 17 på Ålstens perrong. Tungt. Jag var tvåa i budgivningen på ett av husen för några år sen. Men då tänkte jag: Tore, stanna för fan på SÖDER. Rätt beslut, ett av få sådana jag har fattat. Men faktum kvarstår. Jag älskar stället och inte minst för hamnkrogen. Jag tog Jenny dit.Det var inte lätt att hitta dit men vi lyckades. Jag såg en skylt. Jag läste. Jag tänkte: det är antagligen åt det här hållet:Folk i denna del av Bromma har råd med sina villor. Det här var en av de fulare. Men hade jag fotat de riktiga schabraken hade ert klasshat väckts och sånt vill jag inte göra mig skyldig till.Jag frågade mig själv. Vad nu? Ja du, Tore, sa jag till mig själv, du är värd en kall öl och en stänkare. Jenny höll med. Solen sken. Det var söndag, midsommarsöndag, inte mycket att snacka om egentligen.Det är då det händer. En båtjävel exploderar. En kvinna får brännskador. Brandkåren kommer.Och poliser!Krogägaren gör vad han kan. Hela skeppet står i lågor! Hela stället utryms. Polisen tejpar tejp som ska stänga folk ute. Men servitrisen och kocken tog det cool.Själv var jag på gränsen till psykbryt. Båtfan brann ju!Och brann! Jag höll, ärligt talat, på att skita på mig!Det var en pärs, för dig, för din morsa, och hela din släkt. Ni undrar: Vad var det för Tore? Svar: Bara ännu en dag.