Jag vet det mesta men inte allt…
av… mina kunskaper om vad som rör sig på andra linjer än t-banans gröna – och då bara så långt bort som Brommaplan – lämnar en del i övrigt att önska.
Men nu har jag träffat en dam som är en rödalinjare. Kan i och för sig en del om den. Har bott på Mariatorget, okej, det är fusk, en station från Slussen, det räknas inte, men jag har också bott på Midsommarkransen i två år. Det räknas. Men därifrån åkte jag in till stan.
Jag åkte ju inte LÄNGRE UT.
Jag tänkte: Jag är inte dum i huvudet.
Men där bedrog jag mig. Långbro Värdshus ligger ju vid ändstationen, Fruängen.
5 minuters promenad från perrongen och man sitter till bords vid SVERIGES BÄSTA BRUNCH.
Jenny åt och åt och åt:
Alla har nån last men jag har alla och den största, sett över tid, är ost. Det ska man ju avsluta måltiden med men jag är som jag är: alltså rakt på kvibillen, cheddarn, brien och FRAMFÖR ALLT: Castello Marquis. Det är en orage – YES! – fyllig vitmögelost med, självklart, rödkittkultur:
Sen blir det matjesill, Långbrosill och ytterligare nån sill:
Det vore lögn att påstå att några skivor utsökt Jokkmokks-karré inte får rum på tallriken:
Unnar jag mig den inkokta laxen á la Asien med wasabidressing?
Har jag ett sexliv?
Det finns mycket mer att berätta om de kalla rätterna men jag stannar där. Jag går över till det varma. Till lammkorven, till de chili- och limemarinerade kycklingklubborna, till spareribsen BBQ…
Men just då – mitt i steget tänker jag om och attackerar de kalla rätterna. Igen!
Rostad baguette med kycklingröra, tomat och chili?
JA! JA! JA!
Salami?
JA! JA! JA!
Mätt och belåten återvänder jag till grundplanen, till lammkorven, till de chili- och limemarinerade kycklingklubborna, till spareribsen BBQ…
Är jag för fin för att säga nej till några tunnpannkakor med grädde och bärsylt efter det?
Absolut inte!
I det här läget gör jag vad varje man skulle göra, tar in en 6:a O.P. Anderson och, som back up, 50 cl Eriksberg, och anfaller det stekta, rimmade fläsket med svarta oliver och rostade tomater:
På det frukt. Jag är ingen barbar!
Sen betalar jag och Jenny – inklusive en obscent generös dricksning – och sätter pricken över i:et med en rejäl stänkarare i utebaren:
Vad jag vill ha sagt med allt det här? Bara en sak: Välkommen till min värld!
Mera info om Långbro Värdshus hittar ni här (klicka på helg). Unna er ett besök nu, bara 275 pix, snart är ni döda: http://langbrovardshus.se/