… när det är underbart väder som det varit på sista tiden och, faktiskt, också är i dag i detta nu, öppnar man med den klassiska sol- och picknicks-punkten – ja, jag pratar självklart om slänten nedanför Sofiakyrkan i Vitabergsparken.

Här kan man till och med skymta en klassisk bergssprängare då och då.

Damen i förgrunden heter Jenny.

När man bronsat sig och ätit och druckit tar man trappan ner till korsningen Skånegatan och Renstiernas Gata, man går ett snäpp uppåt på sistnämnda gata, mot Katarinabacken, tar in på första tvärgatan, Bondegatan, och redan efter 100 meter ligger kvarterskrogen Harvest Home.

Namnet är hämtat från en låt av Ronnie Lane med samma namn. Ronnie slutade som soloartist men var först med i de två legendariska banden Small Faces och – då hade Rod Stewart och Ronnie Wood klivit ombord och ersatt Steve Marriot – Faces.

Harvest drivs av den eminente holländaren Jaap. När Holland spelar semifinal mot Uruguay är det således byst med holländare och holländska sympatisörer och det – och dom – ser ut så här:

I halvtid kan man gå ut och softa på uteserveringen. Kanske rent av unna sig en cigarett. Det ska man inte skämmas för. Hollands bästa fotbollsspelare genom tiderna, Johan Cruyff, rökte under hela sin karriär.

Snudd på samtliga Nobelpristagare i litteratur har varit rökare. Dra den självklara slutsatsen av det, gott folk. Puffa på, det är ett tecken på intelligens och konstnärlig talang. Fotboll är en konstart.

Jag har bokat bord till finalen. Jag bara är sån. Steget före. Alltså: 20.30 på söndag på Harvest. Eller, då börjar matchen, jag är där en timme innan, minst. Proffs – inte amatör.