Frank & Ava – det förhållandet gick i kras – och ut kom en klassisk platta…

Alla borde gå i genom en skilsmässa. Jag har gått i genom tre. Jag bara skojar. Eller inte.

Det kan få en att slå upp fönstret till en ny, obeträdd värld och känna en frisk vind i ansiktet: Hejsan, livet, det var ett tag sen sist vi sågs men nu är jag här igen och ute efter revansch! Det kan få en att dra igen fönstret till en värld man tappat lusten för, dra ner persiennerna, dra ur jacket, hämta geväret och whiskyflaskan och börja nynna på en Nirvana-låt.

Kort sagt: Adjö vardagslunk och trygghet och rutiner, kartan stämmer inte längre, man tvingas rita en ny. Men det som inte tar livet av dig gör dig starkare. Och mera kreativ.

Jag säger bara: August Strindberg och ”En dåres försvarstal” (1914).

Sen dess har jag fått det bekräftat gång på gång: ”Only the lonely” (1958) av Frank Sinatra, ”Blood on the tracks” (1975) av Bob Dylan, ”Here my dear” (1978) av Marvin Gaye, ”Shoot out the lights” (1982) av Richard & Linda Thompson, ”Den vassa eggen” (1985) av Ulf Lundell och ett vackert exempel från senare år: ”The First days of spring” (2009) av Noah and the Whale.

Alltså: kraschade kärleksrelationer, skilsmässor, föder bra konst. Lyssna bara på Ronnie Woods nya album ”I feel like playing” (2010). Man HÖR att han SKA och MÅSTE bevisa sig själv som ARTISTEN efter skilsmässan, fyllorna, den 118:e vändan på rehab och förhållandet med den 20-åriga ryska servitrisen.

Jag förstår givetvis att artister hellre är lyckligt gifta och gör en sämre skiva, men det bryr jag mig inte om, jag vill ha den fantastiska skivan: Blöd för mig! På tal om det hörde jag en dag för några år sen en historia. Eldkvarn var samlat. Plura var nere. Det förhållande han hade varit i var han inte längre i. Det låg i kras.

– Fan vad jobbigt, vi lider med dig, finns det nåt vi kan göra, säg bara till, sa de andra i bandet (eller nåt i den stilen, vad vet jag).

Sen gick Plura sin väg. I samma stund han hade stängt dörren bakom sig blev det klang och jubel.

De andra i bandet visste: Ja, nu jävlar blir det låtar!