FULLSTÄNDIGT ignorerad av läroplanen.

FULLSTÄNDIGT ignorerad av läroplanen.

FULLSTÄNDIGT ignorerade av läroplanen.

Elvis debuterade 1954 med ”That’s all right” och världen var inte längre densamma. 1965 kastade Bob Dylan in poesin i jukeboxen med ”Like a rolling stone”. 1967, när jag började skolan, släppte Beatles ”Sgt Peppers Lonely Hearts Club Band” och rockmusiken förvandlades till konst.

Redan här stod det klart för varje människa med nån som helst sensibilitet: rocken var 1900-talets största kulturhändelse. 

Rock n roll sipprade in i tillvarons porer och influerade allt: film, foto, mode, konst, teater, design, litteratur, journalistik, politik, livsfilosofier och, tja, frisyrer…

Ni undrar: Hur avspeglade sig det här i skolan? 

Fick vi den självklara uppgiften att översätta och analysera Velvet Undergrounds låt ”Heroin” på engelskan? Stod läraren i bild och höll upp Velvets debutalbum – det med bananen – och undervisade oss i kungen av popkonst, Andy Warhol? 

Nämndes över huvud taget Pete Townshend, Bowie, Marvin Gaye, Zappa, Hendrix, och blev vi undervisade i deras verk? 

I helvete heller.

Under mina nio år i grundskolan och tre år i gymnasiet… Inte ett ord. 

Det ska ni inte förvånas över. Jag visste mer om de här sakerna när jag var 10 än vad mina lärare visste – för de visste ingenting. 

De var fullständigt obildade.

Där satt jag, omgiven av bottenlös ignorans och en läroplan blind för 1900-talets största kulturhändelse och slutsatsen var självklar: Allt det som betydde mest för mig betydde ingenting i skolan, alltså betydde skolan ingenting för mig. 

Lärarna hade fullt sjå med att tänka på annat. 

Jag minns lektionen i biologi i tvåan på gymnasiet. Läraren, Rune Lorén, satt med en erigerad penis i trä och visade hur man skulle trä på en kondom. Han gjorde det verkligen bra. Sen gav han den till Benke som satt längst fram till vänster: 

– Bengt, ta den här, titta hur jag gjort, och låt den sen gå runt i klassrummet, så att alla får se.