Arkiv för November 2012

- Sida 2 av 4

Zumba-kungen!

av Söndagsredaktionen

Här är mannen som fått världen att dansa. Han gick från fattig glassförsäljare i Colombia till världsstjärna i fitnessvärlden. För Söndag berättar zumba-skaparen Alberto ”Beto” Perez om uppväxten, kvinnorna och relationen till sin mamma. ”Hon lämnade mig när jag var 15”, säger han.

Dessutom: Betos bästa tips – så kommer du i toppform! 

 

 

Trend: Guld och brokad

av Söndagsredaktionen

Guld, brokad, skimrande pärlor och mörkröda läppstift sveper in likt en nordanvind över modesverige. Möt vintern med kvinnliga snitt, romantiska mönster och sensuella smycken. Köp Söndag och låt dig inspireras!

Varför förstod jag inte att jag var vacker förut?

av Söndagsredaktionen

Söndags reporter Anna Flemmert tog en långlunch med skådespelaren Marie Göranzon som öppenhjärtigt berättade om sitt liv med Jan Malmsjö och om varför det är så svårt att älska sig själv: ”Jag känner mig sorgsen när jag tänker på att jag har varit så jävla självkritisk att jag inte har kunnat njuta av tillvaron. Varför förstod jag inte att jag var vacker just då? Varför måste det gå nästan ett halvt sekel innan jag kan titta på en bild av mig själv och tycka att jag duger?”

Läs mer i Söndag!


Baka till advent!

av Söndagsredaktionen

Jul, jul, strålande jul. Ja, snart är det dags, men först kommer första advent – och ett rejält adventsbak. Vad sägs om pepparkaksrulltårta med citronkräm, apelsinrutor med kokos och tranbär eller cheesecake med ädelost och pepparkaksbotten? Söndag har recepten!

Så mycket bättre med det oförutsägbara

av Söndagsredaktionen

Årets gäng är ”lätt vrickat” enligt Miss Li, ­medan Pugh Rogefeldt menar att musiker är busiga, men i grund och botten väldig bra och genuint goda. Olle Ljungström visar sin crazy sida genom att ogenerat posera i ”kukbyxor” (kalsonger med ett fototryck av ett gigantiskt manligt köns­organ i skrevet) och Sylvia Vrethammar tjatar om hur hon ­rasat av flygbussen och stukat sin fot tills Magnus Uggla ­pillemariskt fäller kommentaren:

– Undrar om hon inte hade smakat lite starkt innan?

Allt detta är bra tv, men det som gör Så mycket bättre till ett genialiskt program-format är musiken. För när suveräna musiker tolkar varandra blir det – så mycket bättre. ­Eller som Miss Li förklarade i sitt program förra lördagen:

– När man har spelat in en låt och har sjungit den typ 500 gånger, då tröttnar man till slut. Jag hoppas att de har ändrat lite så man får lite nya ingredienser … Då kanske man ångrar att man inte gjorde så med ­originalet.

När Magnus Uggla gjorde Olle Ljungströms Min far och jag till en hyllning av sin egen pappa, bölade jag som ett barn, ­under Darins version av Ljungströms En apa som liknar dig, glädjeskuttade jag runt tv-soffan, och i fjolårets serie fick E-types musikmakeri upprättelse då de andra artisterna skalade bort discodunket och trollade fram ­magiska ­mästerverk.­ ­Lalehs tolkning av Here I go again är bland det ­vackraste jag hört.

Det är just det där ­oförutsägbara som ­fascinerar och vad Så ­mycket bättre-gänget ­kommer att ­göra med årets ­veteran ­Sylvia ­Vrethammars ­schlagerjazzpoppiga ­dängor, kan jag inte föreställa mig.

På lördag får vi veta.

Mammor mår dåligt av orealistiska bilder

av Söndagsredaktionen

Det sägs att det tar ett halvår för en genomsnittlig kvinna att bli av med extrakilona hon lagt på sig under graviditeten. Sånt trams finns det förstås inte tid för i stjärnornas universum. En dramatisk viktminskning betyder feta reklamkontrakt för bantningsmedel och hyllningar på tidningshyllan. Kourtney Kardashian fick till exempel ett ”så tappade jag gravidkilona”-omslag på tidningen OK, bara en vecka efter sin förlossning. Senare medgav hon att bilderna var hårt retuscherade.

Nåde den som inte spelar med i spelet. Brittiska Daily Mail visade paparazzibilder på Neve Campbell och hennes nyfödda baby på stranden, med bildtexter som ”an eye-full of thigh”. Andra har hånats på liknande sätt. ”Jag gör så gott jag kan”, försvarade sig Hillary Duff i skvallerbibeln US Weekly. ”Jag ammar och vill inte göra något alltför drastiskt.”

Jenna Fischer från amerikanska The Office gick mer på offensiven i Celebuzz: ”Det är tillräckligt pressande att ha blivit mamma. Det sista du behöver är en massa förväntningar på din kropp.”

Supermodellen Adriana Lima fick sitt andra barn den 12 september. För att komma i form inför Victorias Secret-visningen nu i november har hon haft två träningspass á 2–3 timmar per dag. Heidi Klum genomgick liknande tortyr efter sina förlossningar.

Men det räcker inte alltid med tränare och dietister. I Hollywood är det vanligt att kombinera kejsarsnitt med fettsugning, ett så kallat ”C-tuck”. Det sägs att kändisar som Victoria Beckham utfört ingreppet flera veckor innan graviditeten är fullgången, för att slippa de där sista envisa kilona.

Den amerikanska läkaren Sarah Heatons forskning visar att antalet omslag med post-baby-kroppar mångdubblats de senaste 10 åren, och att nyblivna mammor som läser tidningarna mår betydligt sämre än de som inte gör det.

Ironiskt nog har Janice Min, före detta chefredaktör för US Weekly, nu själv hånats för sin vikt. I en text försvarar hon sig med att hon är 42 år gammal och just fått barn. ”Kan jag inte få ett frikort?” skriver Min.

Svaret borde vara uppenbart för henne.

Att komma i god tid är absolut för tidigt

av Söndagsredaktionen

Min man står påklädd i hallen. Jag hör på sättet han andas att han är stressad. Jag fiskar upp mobilen ur fickan för att kolla klockan. Det är fyrtiofem minuter kvar tills middagen börjar.

– Du sa ju att du var klar, muttrar min man.

Jag sa att jag SNART var klar. Och det är jag också. Snart. Jag ska bara fixa det allra sista, svarar jag samtidigt som jag höjer mascaraborsten mot ögonfransarna. Jag försöker förhålla mig lugn inför- tiden, fyrtiofem minuter borde räcka gott och väl. Men stressen har smittat och jag jagar på för att bli klar tidigare. Jag hör hur min man vrider- om låset och öppnar dörren. Jag sprejar lite- parfym i nacken och skyndar ut efter honom.

Vi åker buss och min man kollar klockan varannan minut. Jag påpekar att det är en middag vi ska på och inte en anställningsintervju.

Det visar sig att bussen dansar fram genom trafiken. Vi kommer fram fem -minuter före avtalad tid.

Min man går raskt mot porten.

– Är du tokig? Vi kan väl inte komma för tidigt, säger jag innan han hunnit fram till porttelefonen.

– Äh, det är ju bara fyra minuter för tidigt.

– Men det är ju nu de tänder värmeljusen, viker servetter och det är nu värdinnan stressar på sig läppstift.

Min man stannar och tänker efter. Han nickar och vi bestämmer oss för att traska runt kvarteret innan vi ringer på.
Prick klockan åtta- är vi tillbaka.- Jag tycker vi ska vänta några minuter- till.

– Jag vägrar komma försent, säger min man.

– Men att komma exakt på klockan är FÖR tidigt. Man behöver ofta fem minuter till. Minst. Du vet, när vi har middag så brukar jag alltid tända doftljus i gästbadrummet då och jag brukar …

– Nä, nu får du ge dig, säger min man irriterat. Bara för att du är tidsoptimist betyder det inte att hela världen är det.

Han har rätt. Jag är tidsoptimist. Jag brukar säga att jag är klar innan jag är det. Jag tror att vissa sysslor inte tar någon tid alls. Borsta tänderna till exempel. Eller blåsa håret. Jag tänker att detta görs på nolltid, fast min man påpekat att de tar mig tio minuter. Jag halvspringer alltid till bussen och dyker oftast upp på möten med andan i halsen. Jag mår inte bra av att alltid hamna i stress. Och jag har försökt att göra något åt det. Jag har ställt klockan på väckning tidigare och jag har testat att lägga fram kläder kvällen innan och hoppa över frukost. Men det blir alltid samma sak. Tiden jagar mig och det är nästan som om jag missförstår klockan. Ett handikapp, helt klart. Min man har givit mig en tjusig klocka i present. En fin gåva som rymmer både kärlek, -förhoppningar och en sofistikerad pik. Jag ska verkligen försöka bättra mig.

Men, när det gäller vilken tid man ska dyka upp då man är bortbjuden på middag så står jag fast vid att i tid är för tidigt. Fem minuter efter avtalad tid är mer lämpligt. En kvart-tjugo minuter sent är optimalt.

Man vet ju aldrig om värden råkar ha samma tidshandikapp som jag.

Veckans bästa läsning!

av Söndagsredaktionen

I nya filmen Blondie spelar Carolina Gynning en destruktiv fotomodell som missbrukar kokain och män. En roll som hon kände igen sig i – lite väl mycket.

I veckans Söndag berättar hon om hur jobbigt det var att gå tillbaka till ångesten och tomheten under inspelningarna. Men också om det nya livet som mamma till dottern Alicia. Och varför hennes tavlor kostar över en halv miljon kronor styck…

Dessutom: Herrmode: Klä dig som en engelsk gentleman! Sara, 21: ”Därför bloggade jag om våldtäkten”, Vinn resa till Skottland! 16 saker du bör veta om Michelle Obama, USA:s first lady … och mycket mer!

 

Söndag träffar Sylvia Vrethammar

av Söndagsredaktionen

Hon slog igenom i Hylands Hörna och kom med i Guinness rekordbok efter framgångarna med hiten Eviva España. För Söndag berättar Så mycket bättre-aktuella Sylvia Vrethammar, 67, om vad hon gör när ingen ser henne och om vad som fick henne att börja storgråta.

Vinn resa till Skottland!

av Söndagsredaktionen

Den 28 november har The Dark Knight Rises svensk video-on-demand-premiär på SF Anytime. Delar av inspelningen skedde i det majestätiska skotska höglandet. Därför bjuder vi en trogen Söndagsläsare plus vän på en resa till Skottland. Köp Söndag nu på söndag så får du reda på hur du tävlar.

Sida 2 av 4
  • Tjänstgörande redaktör: Mikael Hedmark, Sebastian Laneby
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB