Hon tittar allvarligt på mig innan hon tydligt deklarerar:

– Mamma, jag har bestämt mig. Jag vill bli vegetarian.

Freja, 13, har aldrig varit särskilt förtjust i smaken av kött. Nu har hon dessutom blivit övertygad om att det är både etiskt oförsvarbart och miljövidrigt att servera delar av döda djur på våra mattallrikar.

Hennes beslut är beundransvärt, ändå är inte min första tanke: ”Fint, älskling, bra val”, utan: ”Åh, jisses, vad jobbigt”.

Så funderar jag en stund. Varför tycker jag att det är så krångligt? Det är ju inte speciellt meckigt att­ ­laga vegomat, tvärtom. Det är snarare vanans makt som är knepig att bryta. Att sno ihop en måltid som består av den klassiska trion kött, sås och potatis, går på autopilot, men att fixa till en läcker meny­ där ingredienserna enbart får komma från växtriket är, för mig, en utmaning.

Därför är jag extra lycklig över att Söndags matredaktör, Johan Gunnarsson, valt vegorätter från ­Ulriksdals trädgårdskafé, som veckans recept på ­sidorna 56–60. 

Extra sugen blir jag på ­rotselleribiffarna med ­äppeltzatziki och blomkålssoppan vindaloo med smak av chili, ­tamarind och koriander. Ni hör ju: Mums!

Har du några vego­vinnare? Mejla receptet på din smarrigaste gröna rätt, så gör du inte bara mig, ­utan också vår planet, lite extraglad.

För att inte tala om Freja.