Det här är min sista krönika i Söndag. Jag skrev den första under våren 2005. Det är åtta år sen. Om mina krönikor varit ett barn hade det gått i andra klass nu. Det är över 400 krönikor. Och varje vecka har jag satt mig framför datorn, stirrat på den blinkande markören, intalat mig själv att jo, jag kommer att klara det en gång till. Det har varit maximal prestationsångest. Inte för att det saknats ämnen, utan för att det är ett stort ansvar att få utrymme i en av Sveriges största veckotidningar. Men framför allt har det varit fantastiskt roligt. Och det som gjort det roligast är kontakten med läsarna.

I dessa tider, när det pratas så mycket om näthat, har jag mestadels fått smart, rolig och tankeväckande respons, till och med när jag skrivit om ämnen som vanligtvis brukar locka fram trollen ur sina hålor. Alla har förstås inte hållit med mig. Men med några få undantag tror jag faktiskt att Söndag har några av Sveriges trevligaste läsare.

Mycket har hänt under de åtta åren som gått. Britney rakade av sig håret. Madonna fick ett helt nytt och hälften så gammalt ansikte. Lindsay Lohan fick också ett nytt ansikte, och ser i stället tredubbelt så gammal ut. Spotify slog igenom. Skarsgård-bröderna har in-vaderat Hollywood. Whitney, Amy, Anna Nicole och Michael dog alldeles för tidigt. Idol lades ned och återuppstod igen. Paris Hilton-eran tog faktiskt slut, men -ersattes av något ännu värre; Kardashian–epoken. Något som däremot inte förändrats är Melodifestivalen. Min -allra första krönika handlade om -paniken jag kände inför att tävlingen vuxit sig så stor. Jag hoppades att den skulle krympa tillbaka till naturlig storlek; EN tävling, EN gång om året. Jag fick inte som jag ville. Men jag kommer aldrig sluta hoppas.

Det har förstås hänt massor i mitt eget liv också. Tack vare krönikorna i Söndag kunde jag börja frilansa. Och tack vare frilansandet kunde jag försöka mig på en gammal dröm; att skriva böcker. Nu har det blivit dags att ta nästa steg. Bli författare på heltid. Nästan, åtminstone. Jag kommer nog att dyka upp då och då på sidorna i Söndag. Det är för kul för att låta bli helt. Så tack alla, som gjort den här resan så rolig!