Det ligger som ett meddelande i Facebookmappen ”övrigt”:

”hello dear, how are you doing today. wow! you have a very lovely picture here. i like your smile .i must say that you really look very amazing. i hope you don,t mind. i just want to be a friend.”

Han kallar sig Frederico, mannen som höjer min skönhet till skyarna och vill bli min ”special friend”. Och han är inte den ende. Jag har fått liknande smicker från Omar, Eddie, Kelvin, Aldie, Joseph, Steven, Bryan, Ashley och Paul. Med flera.

Samtliga har kontaktat mig på Facebook och på knackig engelska uttryckt sin beundran för mitt ”vackra ansikte och änglalika utstrålning”.

Det finns bara en hake. Karlarna existerar inte. Bakom de leende profilbilderna döljer sig, med största sannolikhet, bedrägeriligor, som med förvånansvärt stor framgång lyckas snärja romantiktörstande kvinnor.

Malou Dard, 42, är en av dem som höll på att kärlekstorska. Hon fick visserligen inte kontakt med sin beundrare på Facebook, utan via en dejtingsajt, men flirtflosklerna är desamma.

– Jag blev nyfiken och glad. Jag såg att hans engelska inte var så bra, men tänkte: ”Vem är jag att döma?”, berättar Malou på ­sidorna 34–37.

Tack och lov fastnade hon inte i sol-och-vårarens våld, det visade sig att ”David” inte var intresserad av hennes hjärta, bara hennes bankkonto, och Malou hann dra sig ur i tid. Nu ställer hon upp i Söndag för att varna andra. Hennes bästa tips är att inte falla pladask, utan att lyssna på sin magkänsla. Ett tecken på att din nätprins bara är en gräslig groda är, till exempel, om kärleksorden är lite för vackra.  Som Fredericos:

”i can’t help to say you are beautiful, you pure duplicate of angel”.

Yeah, right.