Startsida / Inlägg

Något är åt helvete!

av Söndagsredaktionen

Asa_passanisi_bloggUnderläppen, hakan, munnen, dunk, dunk, dunk. Det sticker, domnar, ­bultar. Lever sitt eget liv där inne.
Och sen, helvetessmärtan från ­käken, en blixt mot tinningen.
Fosterställning i feberdvala.
Något var åt helvete, det förstod jag ju, men det var inte förrän känseln helt försvann i ansiktet som jag blev rädd, på riktigt.
Yr, illamående, desorienterad. Slår numret till vårdguiden.
– Du kan ha fått en stroke…
Damen i andra änden är uppspelt och propsar på att skicka en ambulans.
På väg till akuten undrar ambulanspersonalen om jag inte blivit biten av en fästing.
– Nja, nää, men vänta …
Plötsligt minns jag bettet under armhålan. Den blåröda knölen som vägrat försvinna. Men fästingbett? Min knöl såg ju inte ut som borrelia.
På akuten skakar doktor ETT på huvudet:
– Nää, du har nog bara fått en inflammation
i örontrumpeten.
Men jag har ju ont i nerverna, i käken, i munnen, i ögonen. Jag vill visa bettet, men doktor ETT vill inte se.
– Ta en Citodon, åk hem och vila.

Dunk, dunk, dunk … Dagen efter, ännu intensivare smärta, svårt med balansen, prickar i synfältet. Ont, ont, ont. Och in till nästa sjukhus. Men inte heller doktor TVÅ eller TRE vill titta på ­bettet. Nu serveras i stället en ny förklaring: Tandvärk.
Men blir man verkligen förlamad av tandvärk?
Käkspecialisten nyper och klämmer i munnen. Han fotar käken och säger:
– Du har perfekta tänder, men du är svullen i ansiktet, röd i ögonen och ja, jag måste fråga, har du möjligen blivit biten av en fästing?
Käkspecialisten, på tandakuten vill se bettet, som TRE läkare på två av Sveriges största sjukhus vägrat titta på.
– Jag tror att du har borrelia, men det är inte min sak att avgöra, suckar han och gör en anteckning om sina misstankar i journalen.
Det ska visa sig att ambulanspersonalen och käkspecialisten har rätt. Bara några timmar senare blommar bettet ut i ett klassiskt ringformat mönster. Jo, jag har neuroborrelios, en allvarlig infektion i hjärnan. Inte öroninflammation eller tandvärk – som läkarna sa.
Och nu blir det fart, plötsligt. Aggressiv antibiotikabehandling, epilepsimedicin mot nervsmärtan och en månads sjukskrivning.
Tack, men alltså, varför lyssnade ni inte från början?

Jo, fästingjävlar är kontroversiella, ska det visa sig. Jag får veta att långt ifrån alla borreliasjuka ­utvecklar ett klassiskt utslag – samtidigt testa få sjuka positivt vid provtagning. Dessutom är listan på symtom oändlig. Den ene blir blind, den andre får ont i benen och den tredje förlorar korttidsminnet.
Med andra ord – har du inget bett, eller positivt provsvar – får du inte hjälp.
Och som grädde på moset tjafsar forskarna om hur länge borreliasjuka ska behandlas. En del hävdar att en antibiotikakur på tio dagar botar infektionen, andra tror på 20 dagar och vissa menar att årslånga behandlingar är det som gäller.
Fajten fortgår, fästingjävlarna blir fler och lidandet ökar. Total rundgång i fästingträsket.
Jag fick min diagnos, till slut. Vilket gör mig till en av de lyckliga få. Eller?
För jag undrar ju: sju veckor har gått, antibiotikakuren är uppäten för länge sedan. Men förlamningen i ansiktet vägrar släppa.
Jag frågar min läkare om jag är frisk. Han svarar:
– Svullnaden på nervsystemet lägger sig förhoppningsvis framöver.
Förhoppningsvis. Kanske.
Nästa sommar är det stadssemester som gäller.

Veckans krönikör:
Namn: Åsa Passanisi.
Ålder: 41.
Familj: Jag är varannan vecka-mamma och har fullt hus ena veckan och tyst den andra.
Bor: I en funkissexa i Årsta.

5 snabba
I mitt kylskåp finns alltid … 
… vaniljyoghurt och minst ett över­dimensionerat vitkålshuvud. Alla
i min familj älskar vitkål i olika former.
En låt alla borde lyssna på …
… vad som helst av Gullan Bornemark. Underbar barndomsnostalgi att bli varm av.
Min vision av himlen är …
… att det verkar rätt dött där uppe.
Skulle jag träffa på mitt 17-åriga jag skulle jag…
… säga: ”Men hörru, lugna ner dig. Du hinner! Va inte så dum mot din mamma, skit i ältandet och killarna. Och framför allt: Släng de där fula rosa pumpsen”.
Om jag var osynlig för en dag skulle jag …
… självklart hänga med mina tonårsdöttrar på en ”alkohol och rökfri” fest.

  • Tjänstgörande redaktör: Stefan Sköld, Sandra Christensen, Mattias Kling
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB