Min man och jag har en fantasi som vi gärna skulle ta från tanke till handling. Men innan ni har hunnit få kinky vuxenbus på näthinnan vill jag vara tydlig med leken går ut på att behålla kläderna på. Bokstavligen.

För vi drömmer om att sätta på oss våra sjavigaste paltor och spankulera in hos första bästa lyxbilhandlare. Där lommar vi runt som värsta lantisarna, sniffar högljutt i luften, kommenterar doften av nybilslädret, fingrar storögt på cabrioletsuffletterna och ställer korkade frågor som: ”Kan man åka nercabbat på vintern om man har värmen på högsta blås?”.

Kort sagt: Vi beter oss på ett sätt som, antar jag, inte passar sig på etablissemang som kränger automobiler i mångmiljonklassen. Därför blir vi lite avmätt bemötta, nonchalerade, eller till och med (det här skulle vara bästa scenariot av alla) manade mot dörren.

Men medan vrålåkssäljaren försöker få oss att lämna den snofsiga bilhallen, hojtar vi beställningar på minst fem fordon: En sportcab, ett fyrhjulsmonster, en limousinversion, samt ett par citybilar till ungdomarna, samtidigt som vi halar fram ett American Express black card för handpenningen.

Minen på krämaren? Obetalbar. Han hade aldrig kunnat gissa att det lufsiga paret just har vunnit på Eurolotto och är goda för MILJARDER.

Och vem kan klandra honom? Vi fungerar så, de flesta av oss. Vi dömer byrackor efter den tufsiga pälsen.

– Ytligt, ja viss, men människor läser in en massa saker i ett utseende, säger kommunikationsexperten Elaine Eksvärd och menar att det går att skaffa sig många fördelar genom att välja rätt kläder.

Så eftersom jag och maken med största sannolikhet aldrig kommer vinna någon storkova, får vi vackert hacka i oss verkligheten och fortsätta klä upp, snarare än ner, oss.

Fast nog vore fantasiversionen oändligt mycket intressantare?