Rätt ska vara rätt…igheter!
avNu när det är 2017 har jag tänkt att jag ska styra upp den här redaktionen. Den här arbetsplatsen. Nya friska tag som det heter. Det går bra. Redan nu har vi börjat jobba på lördagar, helt onödigt att vara ledig då tycker jag. Men lönen är så klart densamma. Inte ska man få mer i lönekuveret bara för att man jobbar alla dagar i veckan utom en.
Sedan har jag infört 15 timmars arbetsdag också. Åtta timmar är ju skitlite. Nä, det gäller att hålla hårt i piskan.
Aftonbladet Söndag är ingen arbetsplats för dem som tror att privatliv är en rättighet. Familj? Barn? Vänner? Ha! Sånt larv har vi inte tid för här. Hårt arbete är bra för själen. Sen har det ju varit en hel del skratt, fika, diskussioner och tjatter här på redaktionen tidigare. Det har jag fimpat nu. Vad ska man med skön stämning till? Det här är faktiskt en arbetsplats! Det ska slitas – inte flinas! Det ska vara tyst.
Om man vill säga något får man räcka upp handen. Kanske, ja kanske, om man har tur och jag är på gott humör, får man yttra sig. Men är det av det kritiska slaget, och jag tolkar lätt alla uttalanden som mothugg, får man så klart lämna byggnaden. I skamlig tystnad. Inte en kram. Inte ett handslag.
Häromdagen införde jag även nya regler för toalettbesök. Har man såna behov får man allt be mig snällt om lov först – jag klockar så klart alla minuter och drar av på arbetstiden.
Det är 2017 och jag ljuger så klart. Allt är som vanligt: Vi skrattar och stojar och har högljudda diskussioner om precis allt. Vi fikar ibland. Vi går på toa precis när vi vill och några av oss går även ut och röker när andan faller på. Vi är priviligerade. Vi vet det.
I veckans tidning har vi träffat textilarbetare med vedervärdiga arbetsförhållanden. De som jobbar länge och hårt och varken får prata eller gå på toa. De som får en lön som knappt räcker till månadshyran. De heter Myat, Nazima och Jamila. De sliter ut sig för att vi ska kunna köpa billiga kläder och få pengar över till den där Thailandsresan i februari.
Så tänk efter nästa gång du går och shoppar: Hur kan det här plagget vara så billigt och vem är det som får betala det verkliga priset för det?