Ärvda pengar. Det är lite märkligt att de fortfarande finns.
Vi lever ändå i ett samhälle som stoltserar med värden som individualism, jämställdhet och lika rättigheter, i en civilisation som mer än något annat är byggd på normen om meritokrati. Att man ska få det man förtjänar.
Den mest lämpade ska inneha ämbetet, inte den som har finast familj. Den som arbetar hårdare ska tjäna mer än den som latar sig.
Det är, om man vill, arvet från franska revolutionen, uppgörelsen med ärftlig makt och kungavälde.
En norm som i stort sett alla i Sverige åtminstone i teorin omfamnar. Att pengar går i arv är ett uppenbart brott mot den här normen.
Ändå accepterar vi att vissa ungdomar går in 
i vuxenlivet med kläderna på kroppen och växande studieskulder, medan andra gör det med skänkta bostadsrätter och de skräddarsydda fickorna putande av sedelrullar som någon 
annan tjänat ihop.
Man får gräva bland de riktigt gammaldags orden för att hitta ett som beskriver det hela:
Orättvist.
Men inte bara mot den som föds till fattiga föräldrar. Även den som aldrig behöver tänka på pengar har faktiskt något att förlora.
Vad ska jag kalla det … sin själ?

Låt oss för all del gå till kristendomen, trots allt världshistoriens mest inflytelserika kulturella strömning. I Bibelns inledning skapar Gud människan till sin avbild – men Adam blir inte därmed fullt ut människa.
I Edens lustgård lever han och Eva närmare himlen än jorden: de kan äta sig mätta på frukt från träden och ströva runt i sin nakenhet i välsignad okunskap, aldrig hotade av sorg och bedrövelse. I egentlig mening skapar Gud människan först med sin förbannelse när han förvisar dem från deras jordiska paradis: ”Du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett.”
Denna skapelsemyt pekar på en grundläggande insikt, som uppenbarligen var etablerad redan för tusentals år sedan: Att arbeta för sin försörjning är den definierade mänskliga erfarenheten. Det är det som gör människan till människa.

Det här begriper alla som arbetar för en lön instinktivt.
De pengar vi kan dra ihop är ju lika med området vi bor i, maten vi äter, kläderna vi bär, var vi semestrar, vad vi upplever. De är vilka vänner vi har. De är till och med sannolikheten att vi ska hitta kärleken, eller få barn.
För oss är pengars värde lätt att förstå.
Varje sak vi köper eller upplevelse vi betalar för går att omsätta direkt i timmar och minuter vid maskin eller dator, i vårdkorridor eller bakom kateder.
På samma sätt betyder varje intjänad krona sekunder och minuter borta från våra barn, våra vänner och dem vi älskar.
Så: är den nya jackan värd två 
timmar mindre lek med lego eller en utebliven familjemiddag?
Poängen är inte svaret – det kan förstås variera – utan att den som inte själv tjänar sina pengar inte ens begriper frågan. Livets fundamenta är för henne ett mysterium.
Hon vet alltings pris, men värdet av inget, för att 
tala med Oscar Wildes ord.
En från födseln rik person kan vara en fin människa. Men jag är inte säker på att hon verkligen vet vad det är att leva.

 

4 x tankar i mitt huvud

1 Jag ska aldrig glömma …
… mina egna privilegier.

2  Min dröm om paradiset består av …
… befrielse från den fysiska kroppen.

3 Mitt livs soundtrack är…
… just nu mest gammal country.

4 På sociala medier lajkar jag mest…
… när någon är rolig.