Den kom dit för några dagar sedan. På golvet strax bakom redigeringen, strax framför reportrarna. På kvällen tas den bort, på morgonen kommer den åter.

Tror vi. 

Vad ligger bakom vår Fläcks-Särimner? Du som vet, maila oss.

Vid en stilla promenad igår kunde jag, Nils, ha blivit en liten Nils Holgersson om det velat sig riktigt illa. Nere vid Tyresö slott mötte vi denna ensamma (!) svan som sökte sällskap. Men som ni vet kan svanar bli riktigt arga, och det var med lätt darrande hand dessa bilder fotades. Sen gick vi raskt åt varsitt håll, svanen å jag.

Just nu. Just precis nu ser det ut så här på aftonbladets sajt när Agneta ”Agge” Elmegård chattar…

…och så här ser det ut live, på Söndags redaktion:

Jag fick en fråga från en vän om man verkligen kan säga ”Glad påsk” nu redan, när Originalpåsken är ganska dyster till och med Påskdagen. Vi dryftade ersättningstillropen: ”Hej påsk” eller helt enkelt ”Glad slippa-jobbet-helg” som ersättning, men inget kändes riktigt klockish.

Däremot kan man i dagarna säga Hej anti-GI-chock-helg. Bilden ovan är från vår fikahörna. Det finns tre till på redaktionen…

Det är dags att prata om genrebilder. Vi redigerares lycka och sorg. Otaliga timmar per vecka spenderar vi på bildbyråsajter för att hitta en bild på en människa, ”genremänniska” som ser ut som den skulle kunna vara verklig.

Ofta ser det ut som så; vi har en artikel om ett ämne som är abstrakt och som saknar nån person som berättar egna erfarenheter. Till exempel: ”Så bråkar ni rätt i er relation”. Hur ska vi bildsätta det, tro? Frågan går till redigeraren, redigeraren letar sig in på bildbyrån, och hittar detta:

…det vill säga personer i sterila miljöer, lätt tysktalande, med halvfulla vinglas och bärbara macdatorer. 

Så om du sitter arbetslös och har lite kunskap i kamerateknik: Börja fota genrebilder åt oss med människor som ser ut som du och jag. Du kommer att bli rikligt belönad!

(Men varning! De personerna på bild kommer ibland kunna vara sexmissbrukare, ibland ”jobbig kollega” och ibland drömpartner …)

Jo, jag ä ju från Västerbotten ja. Å då får man liksom stå till svars för hela Norrland när man bor i Stockholm som jag valt att göra. Palt till exempel. Anses på nåt vis som en svåröverstiglig rätt att laga. Som bara de gamla bondmororna från Pitedalen klarar att göra rättvisa. 

Men fel, fel, fel. För sedan några år tillbaka har palt blivit en snabbredd rätt för vem som helst. Tack vare norska ”Raspeballerna”. Ett lite lustigt namn på en mjölmix, men den har funnits till salu hemma i Västerbotten ett tag i alla fall. Till och med accepterad av min vän paltveteranen Frideborg som rullat otaliga paltar genom åren. Raspeballer är det nya. Men för att alla ska förstå vad det är har den nu döpts om till ”Paltmix” – rumsrent och enkelt. Än så länge får jag importera den till Stockholm hemifrån, men jag hoppas på landsvida genomslag snart!

I kväll fyll’ jag störstpannan och gör matlådor.

//Nils

Måndagar är korrdagar. Dagen då alla sidor går i en hets mellan olika personer som ska kolla att allt är som vi tänkt att det ska vara. Men trots denna millimeternoggrannhet slinker det förstås igenom fel då och då. Ett mellanslag för mycket på sida 26 i Söndag 28 februari, en konstig avstavning på sida 32 i helgen som var och ett s för mycket på… ja, ni fattar.

Däremot är det inget fel som blivit så knasigt som det som stod på ett läsarbrev som nyss anlände. Det var adresserat till ”Aftonbladet Tisdag”. Tre bokstäver fel…  /nils