Ja, jag kan höra er alla där ute skrika i kör:

– Äntligen! Inte en dag för tidigt!

Men tji får ni, era små skitar, för dårhuset är nerlagt och har varit det ett tag nu. Senast jag var på Långbro träffade jag Peter Haber och då var det filminspelning, Beck.

Polistationens interiörer var uppbyggda i det då rätt nyligen före detta dårhuset.

Och nu återvände jag till denna vackra park i Fruängen…

Jennys hemtrakter och hon propsade på att vi måste besöka Långbro Värdshus och det gjorde hon rätt i:

Jag tar en grillad Uer…

med färskpotatissallad, citronyoghurt, ruccola och tomat till det facila priset 215 kronor. Jag borde fotat denna utsökta rätt innan jag hade ätit hälften av den, men ni får ursäkta röran på tallriken…

Jag åt med ett elegant bordsskick och i en OERHÖRT snygg t-tröja. Flera kommer fram och frågar var jag har köpt den. Jag svarar:

– Far åt helvete!

Livet har sina offentliga stunder och då ställer jag upp, men nu var jag faktiskt på krogen privat…

Uern och allt annat tillagades av dessa eminenta kockar som står utomhus och brassar. Fan vad jag älskar att skriva det ordet:

UER.

Krögaren heter Fredrik Eriksson och ska tydligen vara nån typ av kung i branschen:

Ja, han MÅSTE vara kung i branschen. För det här är mitt favoritknäcke:

Förstå då den extatiska glädje jag upplever av att Fredrik delar min smak och dessutom har skapat sin egen version av det formidabelt grandiosa Roslagsbrödet:

Darrande i extas åker jag och Jenny efter maten till Landet några stationer bort på Telefonplan, alldeles intill konstfacks lokaler och det är antagligen stans bästa förortsbar. Jag har aldrig varit där. Men barmästaren ropar direkt jag kommer in:

– Tjena, Tore!

Dra era slutsatser om min livsstil av det. Han jobbade tidigare på Berlin på Skånegatan.

Landet har en kul entréskylt, diskret placerad:

Det är mitt i veckan men bra tryck ändå. På övervåningen är det livemusik. Där nere pågår djupa kulturella diskussioner:

Jag håller mig i baren med en kall och en gammeldansk. Jenny är bredvid med ett glas vitt.

Musiken i högtalarna är Fleet Foxes:

När vi kommer ut har mörkret lagt sig och Telefonplans skyline får det där alldeles speciella romantiska skimret:

Och sen – hem till Kocksgatan på SoFo-Söder igen. I morgon, ny utflykt. Allt om den kommer att avslöjas precis här.