Vägkrogar…
av… den ena är sunkigare än den andra och jag kan ibland tycka att det finns en charm i det, att sitta där och äta skosule-schnitzel i en inredning från helvetet. Eller en cheeseburgare från i förrgår. Det blir, sagt som en bisats, ännu bättre i USA. Där har de strip-joints efter vägarna. Hade i alla fall när jag var där och liftade från NYC till LA. Och det var inga strippor man ser på film och så. Det var, typ, slitna 37-åringen från trailerparken i ingenmansland. Det var tider det.
Nåväl.
Ibland – till och med rätt ofta – vill man ju faktisk ha nåt fräscht att äta och jag hade bara varit på ett ställe som levde upp till kraven i Sverige.
GYLLENE UTTERN I GRÄNNA
Där kan man få sig en smörstekt röding efter 30 snabba mil i bilen i 180. Där kan man få det godaste grillade på verandan:
Och utsikten skäms inte för sig:
Så här ser det ut inne i restaurangen:
Ja, som sagt, länge har det här varit den enda riktigt bra vägkrog jag varit på i Sverige men nu har jag hittat en till: Dinners i Arboga. Fräscht och gott hela vägen. Flott-bomber är bannlysta på menyn och inredningen är clean.
Man går där i från utan den där tvingande lusten att duscha som så många vägkrogar fyller en med.
Schysst veggo-buffé finnes, liksom getostfylld biff och wok:
Okej, exteriören lämnar en del i övrigt att önska, men, va fan, man kan inte få allt, i synnerhet inte på svenska vägkrogar.