Tores krönika: Turnerar Rolling Stones i himlen?
avDe religiösa och de icke religiösa har en sak gemensamt: de har problem med helvetet.
Jag har problem med himlen.
Thåström har fel. Alla vill inte till himlen, inte jag, inte i limousine, inte i nåt annat fordon heller.
Det ska tydligen vara skönt där, i himlen, men allt jag hör är löften om det som ska försvinna: lidandet, krigen, svälten, ångesten… Jag förstår att miljoner finner vila i det löftet, men låter det inte rätt mycket som att dö?
Vad jag undrar är, vad ska hända i himlen? Jag har inte hört ett ljud om det, annat än abstrakta grejer om ljus och kärlek. Jag skulle inte köpa sånt snack av en dammsugarförsäljare. Jag gör det inte av en religion som vill ledsaga mitt varje andetag. Ge mig en teori som är estetiskt attraktiv.
Kommer Rolling Stones att turnera i himlen? Och allt annat, hur blir det med det: kärleksnätter i en hängmatta mellan två palmer i Las Islitas i Mexiko, skaldjursplatå på Wasahof, daiquirin på Harry’s Bar i Venedig, gatan Rue du Faubourg Saint-Denis i Paris, Dry Martini på Lanesborough Hotel i London, räkmackan på Melanders i Söderhallen, Jenny, mina barn, Östgötakällaren, Bajen, EM och VM i fotboll, sjön Magelungen, den ugnsfärska focaccian i Santa Margherita i Ligurien som är så sensationell 09.15 varje morgon att ingen har ätit focaccia förrän han eller hon har ätit den där, morsan och farsan, Sigurd och Ella, är de där, sida vid sida med Stig-Göran ”Stisse” Johansson, Sade, Slas, Cornelis, Anita Ekberg, Nacka, Maradona, Picasso, Modigliani och hans modeller, L-F Céline…?
Är utsikten ens i närheten av den man upplever om man simmar ut 250 meter från stranden i Camogli i Ligurien och blickar tillbaka mot bergen?
Gud, hör min bön, om det finns en himmel, låt den se ut så här: Låt mig sitta i en bar som aldrig stänger eftersom ingen av gästerna nånsin går hem. Låt jukeboxen vara fylld med Rolling Stones. Keith hänger vid min sida. Sophia Loren årgång 1961 halvligger rökande vid ett hörnbord i urringat och säger ljudlöst med läpparna:
– Tore, kom hit, det är dags nu.