Jag hör dem redan i korridoren när jag stressar in lite­ försenad på måndagsmorgonen. Mina kollegor och ­deras tjatter. Det är ett välbekant och välkomnande tjatter. Det är ett tjatter som gör mig glad.

Ni kanske tycker att tjatter är ett nedsättande ord – borde jag inte kalla det för diskussioner i stället?

Men skillnaden mellan en diskussion och ett tjatter är ­denna (källa: mig själv): Under en diskussion tenderar vi att ibland tävla i att övertyga varandra, några briljerar, andra lyssnar och makt byter ägare efter vem som låter mest självsäker. På både gott och ont. Jo visst, med diskussioner kommer man så klart även fram till lösningar på problem. Med diskussioner kan man lära sig nytt och tänka om.

Med tjatter däremot är det fullständig anarki! Ingen försöker helhjärtat att övertyga någon annan om sin åsikt utan ­ALLA försöker berätta något för ALLA samtidigt! Alla har precis lika mycket makt. Alla är inbjudna. Alla äger ämnet. Det är punk! Det är Sex pistols i sin begynnelse. Det är ibland rena rama ding dong. Och väldigt sällan kommer man fram till något som kan kallas konkretion. Det är ­liksom inte syftet med tjattret. På ­både gott och ont.

Och efter en lång jäkla skithelg är det få grejer som kan göra mig på så bra humör igen som mina kollegors tjatter. Det kan börja med en galen italiensk ­läkare de har sett på tv för att
minuten efteråt hamna i Stockholms kommunikationssystem. Och så slutligen tonartshöjningen: Det eviga tjattret om dekorationsstegens vara eller icke vara som inredningsdetalj (detta är sen ­gammalt). Ett engagerande, kärvänligt tjatter kan faktiskt rädda en från ångest, stress och mörka tankar. I alla fall för ett tag. Ibland är det där taget tillräckligt.

Jag har inget twitterkonto, men tänker ändå att om det sociala ­mediet skulle ha ett svenskt namn så skulle det ­heta Tjatter (i stället för kvitter som är en vanligare översättning). På ­sidan 12 kan ni läsa om Elisabeth och Ann-Louise som fann varandra på just Twitter. De bor i olika städer men blev bästa vänner efter att ha tjattrat med ­varandra. Och så har vi vår Hanna här på ­redaktionen: Hon tjattrade upp sin kille på Twitter. I dag är de gifta och har barn. Så tjattra på!