Du kanske ska ha middag till helgen och funderar på vad i all världen du ska bjuda på? Beslutsångesten river din arma själ och du kastar dig av och an i sömnen. Då har jag lösningen. Du ska så klart bjuda på min svåger Mats demoniska gulasch.

Du behöver:

1–1,5 kg högrev eller annat grytvänligt nötkött

2 gula lökar

1 msk paprikapulver

2 tsk finhackade vitlöksklyftor

1 tsk stött hel kummin

1/2 tsk cayennepeppar

Lite spiskummin

2 tärningar mörk oxbuljong

1 röd paprika

1 gul paprika

Rött vin

Tips: Öka kryddorna om du vet med dig att gillar mustiga och kryddiga grytor.

Gör så här:

1. Bryn köttet med smör i omgångar i en stekgryta. Salta och svartpeppra. Lägg åt sidan eftersom.

2. Fräs lök, paprika, kryddor och tomatpuré.

3. I med köttet och veva runt lite.

4. Häll i rött vin och vatten så att det täcker. Och i med buljongtärningarna.

5. Låt puttra under lock.

6. Låt puttra ännu lite mer. När jag gjorde den här grytan sist så puttrade den i över fyra timmar, tills det nästan blev en sönderfallen massa. Det där är ju en smaksak.

TIps: När det återstår cirka en timme kan du ta bort locket får att koka bort lite vätska. Runda av med en stor klick smör!

Tillbehör:

Gnocchi di patate, ris, kokt potatis eller bara lite gott bröd. Sallad då? Visst, om du absolut måste.

Dryckesförslag: Det här vinet var fint till!

Ni som försökt vet ju. Det går bara inte att få den där höjden på fläskpannkakan som farmor/mormor alltid fick! Man letar med febrig desperation recept, kollar med gamla släktingar och mixtrar med mängden mjöl etc. Men nu törs jag påstå att jag hittat världens bästa recept på fläskpannkaka.

Hittade ett recept som löd:

6 dl mjölk

2,5 dl vetemjöl

1,5 tsk salt

3 ägg.

Bacon eller annat fläsk man gillar.

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 225 grader. Jag använde varmluftsugn och då har man lite mindre värme.

2. Blanda mjöl och salt. Häll på hälften av mjölken och vispa till en fin smet. Häll i resten av mjölken. Vispa. Sist i med äggen. Vispa.

3. Skär/klipp baconet i bitar och lägg i långpannan. Låt dom bli smått gyllene och fina. Vill man synda en smula så gör man som jag: lägg i lite extra smör precis när de börjat få färg och, låt smälta och blanda runt. Det blir jättegott.

4. In i ugnen i 20-25 minuter. 

Och det här receptet har jag följt förr med platt resultat. Ergo: dags för förbättring.

Addera ett ägg och cirka 1,5 tsk bakpulver, et voilà! Maken till välskapad fläskpannkaka får man leta efter!

I kväll väntas trevligt sällskap hemmavid. Dagen till ära planeras en välkomstdrink. Då ploppar ”Bellini” upp förstås! Lätt, gott och snyggt. Och med ”lätt” menar jag lättdrucket. En till synes enkel drink som man kan göra många fel med. Vilken tur att den här genomtjusige gentlemannen, William Oliveri, hjälper oss. Klicka här för att få se William blanda en Bellini.

Notera också hur fint klädd han är. Sånt tycker jag om. Slipsen är välknuten, kostymen oklanderlig och han för sig en slags elegant nonchalans man bara kan drömma om. Notera två saker till: hur snabbt och omärkligt han torkar av tillbringaren och att han inte mäter upp nånting. Här gäller känsla. Och det har William Oliveri. Både jag och min fru får vara lyckliga om jag är lika fin och stilig som William när jag är i hans ålder. 

I dag går jag på semester. I hela sex veckor ska jag och min lilla familj vara lediga. Det blir en road trip i mestadels Norrland (var annars?), men lite Stockholm och Värmland blir det nog också.

Här ser ni huvudmålet för vår semester. Svärmors stuga vid Kalixälven uppe i Kiruna (älgen är en vindflöjel). Här väntar fiske, fika och allmän trivsel. Min frus morfar, även känd som Kungen av Kalixälven, kommer med mycket van hand styra båten mellan lömska stenar och fula grund och se till att vi får fisk. Kanske får jag en lax den här sommaren?

Det kommer även bjudas på riktigt väder. Ni vet, så där som det åskade när man var liten: barabom! Plötsligt REGNAR det och allt man kan göra är att ta skydd i båthuset. Men det gör inget. Det är inte speciellt bråttom med nåt.

Ibland leker vi ”Gissa bajset” i skogen. Den här lilla högen är fortfarande olöst. Förslag?

Ha en skön sommar och glöm inte förgylla den med Söndagsbilagan! Jag törs utlova fullmatade nummer med skön läsning och kluriga kryss.

PS. Glöm inte heller lyssna på Håkan Hellström i sommar. Män som sjunger på fullaste allvar ska man vara rädd om. DS.

Men jisses en sån fisk!

Vi säger stort grattis till Per-Åke Lundström, 79, från Grästorp, som i jämtländska Landösjön fått upp en helt fantastisk röding på 6,2 kg. Läs här! 

Vi skriver fredag och jag tänker naturligtvis på en svalkande sommardrink. Jag tänker blanda till en Frozen watermelon daiquiri. Kanske inte den manligaste av drinkar, men vi som är trygga i oss själva kan lätt dricka en sån med manligheten i behåll.

Du behöver:

Citron

3cl strösocker

3 dl vattenmelon

1 lime

4 cl tequila.

Gör så här:

1. Frys in vattenmelontärningar i några timmar.

2. Riv citronskal och blanda med socker och lägg detta på en tallrik. Blöt kanterna på glasen med lite citronjuice och doppa i citronsockret. (1 dl socker och rivet skal från 1 citron).

3. Mixa vattenmelonen med tequila, socker och limejuice. Häll upp i glasen.

4. Säg: ”Aaaaah”, sträck dig efter lite jordnötter, njut av både drinken och det förhoppningsvis sköna vädret i helgen.

Bild och recept från Tasteline.

Söndags egen lilla fashionista, Alve Landström, visar här sommarens huvudbonad nr 1: gubbkepsen! Här en keps från Kappahl med det rätta, mjuka stuket. En gubbkeps i skön bomull är helt rätt accessoar när Foppatofflor, fula linnen och truckerkepsar fullkomligt invaderar Sommarsverige. En air av världsvana, en smak av den fina världen och en touch av lyx omger bäraren av gubbkeps.

OBS! Om du verkligen ÄR gubbe, ska du inte bära gubbkeps.

Har ni läst Stockholm City i dag? Folkhemsikonen Plura testäter i nyss nämnda tidning sig igenom restaurangstockholm med bravur. I dag provåts den stjärnbeströdda restaurangen Frantzén/Lindeberg. 

Efter att ha smakat på kardborrerot (!), fänkålspollen (!), bipollen (!), benmärg (!) och äppelkärnsolja (!) klämmer han i med:

”Jag saknade torsk med aspergers syndrom på en bädd av nedkokt dykardräkt från Skeppsfourneringen Marin AB i Norrköping, serverad i en rostig kåpa från en Johnsson trehästars aktersnurra…”

Har ni läst ”Alkemisten” av Paolo Coelho? Visst är den jättedålig? Hur har den kunnat sälja i såna enorma upplagor?

Här är boken i sammanfattning: en herde tröttnar på att vara herde och beger sig ut i världen. Finns det inget mer, liksom? Under sin resa hit och dit inser herden att allt han letat efter fanns där hemma hela tiden.

Det är hela storyn. Kvasifilosofiskt trams är vad det är.

Det hela påminner om en lustig definition av orientering som jag hört en gång: ”Orientering är det jobbigaste och tråkigaste sättet att hitta tillbaka till en plats man aldrig behövt lämna”.

Less på ”rödspätta” och ”köttbullar” på trötta, fula vägkrogar? Varen icke orolig. Lösningen är nära nu.

Allas vår Tore har redan hyllat Gyllene uttern i Gränna. Jag gör det också. En vägrestaurang, med betoning på restaurang, som är allt det där man vill att det ska vara. Vita dukar. Bordsservering. God mat, ja, god. Dessutom med en bedövande vacker utsikt över Vättern. Men det ingår. 

Jag och frugan njöt av kall inkokt lax med fransk potatissallad. Lätt, fräsch vägmat fjärran från den där vissna, dystra, feta maten man annars ser överallt. Vi säger hej då till Tönnebro och Hakke (eller vad det heter nu för tiden) och säger hej till Gyllene uttern. Vi syns igen.

Tips 2: Ska du norrut på E4:an i sommar bara måste du ta en sväng förbi Skärså och Restaurang Albertina. Slå dig ner bland rutiga dukar och andas ut. Titta lite på båtarna och lyssna. Just det, inga bilar som drar förbi i 130 knyck. Det är tyst och skönt. Du ska självklart välja deras Strömmingstallrik med fyra sorters strömming: lökströmming, strömmingsflundra, böckling och sotare för futtiga 110 kronor. Smaklig spis!