Den skruttiga bacillhösten är här. Vi har nu lämnat frisk semesterluft bakom oss – och gått in i en lång period av unken kontorsluft. Och hur gott det än luktar på Söndagsredaktionen kommer vi inte undan höstens alla virus som far omkring. Det kommer att vara nysningar, snytningar och hostningar för en tid framöver – och det är bara att finna sig.

Men vi gör alla vårt bästa för att mota ”snusket” i grind!

(Nästan alla…)

Säg hej till nykomlingen i ”stilleben”-familjen!

Sisådär 9 månader efter flytten till det nya huset har vi på Söndag snart fått vår egna soffhörna! Och knappt hann byggjobbarna sprätta plasten förrän halva (snacksaliga) redaktionen hade intagit möblemanget. ”Kändis-magenta-färgade stolar!” ”Ska de byta ut mattan också?” ”Man sitter som i kyrkan!” .

Häromveckan hade MTV sin stora Video Music Awards-gala i USA – den enda kvällen på året då MTV fortfarande låtsas vara en musikkanal. Årets -gala hade en ny kategori: ”Bästa video med ett budskap”. Det -säger en hel del om hur tydlig det senaste årets trend inom list-popen varit. 

Det har kallats för poptimism: Låtar som tar ställning mot mobbing, påminner om att vi alla är lika mycket värda, uppmanar till jämlikhetstänkande, och peppar fansen att tro på sig själva. Och en vecka före MTV-galan hade musikkanalen VH1 sin andra Do Something-gala, som ”hyllar ungdomars kamp för sociala förändringar”. Där nomineras också poplåtar, artister, tv-serier, organisationer och skådisar som försökt göra något bra för världen. Do Something är en stor plattform på nätet som vill hjälpa ungdomar att ”se behovet av att göra något, tro på att de kan göra det, och få dem att sätta igång”. Målet är att ha två miljoner medlemmar i år. 

Naturligtvis har den här trenden mötts med en hel del cynism. Särskilt bland vita, heterosexuella, medelålders medelklassmän som jobbar som journalister – det är ju alltid de som är först att fnysa ”politiskt korrekt”. Och jag kan bli så jävla trött på det. Det är så lätt för dem att säga.

Jag vet att jag hade dyrkat Lady Gaga för hennes budskap när jag själv var tonåring. Och sen jag började skriva böcker för tonåringar har jag fått så många fina, men också sorgliga och upprörande, mejl från läsarna att jag vet att det är minst lika tufft att vara tonåring och inte passa in i dag. Det är väl därför poptimismen fått ett sånt genomslag. Och det gör mig glad, särskilt efter 00-talet där alla kvinnor verkade sjunga om att de var en sexy babe, och alla män verkade sjunga om hur många sexy babes som ville ha dem.

5 X övriga nominerade till mtv-galan för sina budskap:

1. Katy Perry, ”Firework”: Om att tro på sig själv och sitt eget värde. Perry tillägnade låten till ”It gets better”-kampanjen.
2. Eminem feat. Rihanna, ”Love the way you lie”: Om misshandel i hemmet, något som båda artisterna har erfarenheter av. 
3. Rise Against, ”Make it stop (September’s children)”: En låt som inspirerades av de tragiska självmorden bland hbt-tonåringar i USA hösten 2010. Frontmannen Tim McIlrath har berättat att den också handlar om hans homosexuella barndomsvän som tog sitt liv. 
4. Taylor Swift, ”Mean”:  ”Det kommer alltid att finnas elaka människor”, har Swift sagt om sin låt. ”Du kan inte kontrollera det, du kan bara kontrollera hur du bemöter det. Den här låten handlar om hur jag bemöter det.”
5. Pink, ”Fucking perfect”: En hyllning till alla som någonsin känt att de inte är helt perfekta. Vilket är rätt många av oss. 

Det där med att dejta kompisar digitalt är verkligen inte min mans grej och han muttrar ofta:  

– Nej, nu stänger jag ner den där skiten. 

Personligen insisterar jag att Facebook är toppenverktyget för att nätverka, hålla kontakten med nya vänner och återfinna gamla. Men att Nisse har checkat in på Sats för ”fight circuit”, Kalle uttalar ordet ”kex” som ”chex” och Pelle äter middag med finaste, finaste familjen, skiter även jag högaktningsfullt i. 

Ändå är det såna statusar – nonsensinfo och rent skryt – som är vanligast på Facebook. En färsk undersökning, gjord av Hotels.com, visar att vi ytterst ogärna outar misslyckanden, i synnerhet när vi är långlediga. Nej, då delar vi manisk foton på brunbrända saltkråkeungar, jovialiska grillkungar och trolska träddungar.

Att ta del av Sommarsverige på Facebook är  extremt alla-har-så-mycket-härligare-liv-än-jag-ångest-framkallande. Fråga mig, jag vet, som var sjuk under hela semestern och hängde, i ren tristess, alltför mycket på Fejan. Uppmuntrande? Inte ett dugg. Jag blev snarare patologiskt avundsjuk, mördande missunnsam och syrligt cynisk av att läsa hur ”alla andra” umgicks över bubbel och rosé, i bästa, bästa vädret, dessutom.

Likadant kände Pirjo, som på sidan 39 berättar varför hon fick toknog och släckte sin vägg efter fyra års facebookande. 

Är det dags för mig att gära en så kallad ”super logout”, alltså rensa kontot och göra mitt patetiska liv osynligt för omvärlden?  Nja, inte än. Jag börjar med att bli mindre deltagande, mer observerande. Ni vet, en sån som mest spionerar och visar sig främst genom att ”gilla”.

Fast bara när statusen verkligen förtjänar tummen upp.

På Apoteksmässa i Kista var det internationellt släpp på Madonnas ”The intimate desire collection”. Madonnas legendariska nakenbilder ”nudes” från 1979 plåtade av Martin Schreiber pryder  den här nya intimserien som innehåller massageoljor, delay spray, stimulating gel och oral gel med smak av jordgubb eller choklad.  I Sverige är det Bluhme Sjukvård i Göteborg som tagit in serien. http://www.idmadonnanudes79.com/.

Sverigepremiär: Madonnas Nude- fotografier från 1979 pryder ny intimserie

Just Apoteksmässan är en av de bästa platserna att besöka för att kolla vilka trender som kommer att gälla på Apoteken framöver. Det är ingen underdrift att ekologiska alternativ är på stor frammarsch.

Exempelvis var Jokkmokksbaserade företaget c/o Gerds http://careofgerd.com/ monter en av de mest välbesökta. Nyligen blandade Kronprinsessan Victoria en alldeles egen ansiktsolja på fabriken i Jokkmokk som hon besökte nyligen.

C/o Gerds monter på Apoteksmässan i Kista var en av de mest besökta

Ett annat av mina favoritmärken var representerat på mässan, franska Delarom. Nästan som Decleor fast lite mildare och mjukare i sin formula. Dessutom bara älskar jag ”Beauty so clean” sprayen som tar bort bakterierna från dina sminkprylar på 10 sekunder. Genialiskt. I Sverige är det Innovell som tagit in makeupartisternas älsklingsspray.

Beauty so clean dödar bakterierna på ditt smink på 10 sekunder.

 Fler medvetna konsumenter kommer att efterfråga ekologiska produkter och närproducerat ur apoteksdiskarna framöver. Var så säkra.

Organic wear från USA kommer att lanseras nästa år på vissa svenska Apotek

Fakta Apoteksmässan:

Apoteksmässan är en årlig mötesplats på Kistamässan, som förenar företrädare från läkemedelsindustrin, apoteksbranschen 
och egenvård, såväl som kroppsvård, hjälpmedel, kosmetika och inredning. Syftet med mässan är att skapa en gemensam 
plattform för apoteksbranschen där besökare och utställare får tillfälle att träffas i ett effektivt och positivt forum. Apoteksmässan 
arrangeras i samarbete med branschaktörer, som Sveriges Apoteksförening, Läkemedelsakademin och Svensk Egenvård. 

Äntligen helg, och äntligen ett nytt nummer av Söndag! Den här veckan har vi en massa bra läsning för ynka 13 kronor. Här är några axplock:

* Vi har träffat Olivia som är 16 år, går på gymnasiet – och är mamma. 

Två av Aftonbladets stilsäkraste pinglor, Söndags Agneta Elmegård och Härligt hemmas Nneka Amu, har äktenskapstycke. I alla fall av deras trendsäkra outfits att döma. Båda har för dagen valt att matcha bohochica, retrocoola bussaronger i pastellpistage med enkla svarta byxor och etnoinspirerade armband.

Om du mot förmodan missade tidningen i söndags vill vi bjuda på en av de mer speciella sidorna. Ibland är vår redaktionsfråga lite utflippad, och denna vecka blev kanske historiens mest speciella Söndagsredaktion.

En redaktionsmedlem som inte kom med i rutan är redigeraren Tommy Gunnarsson. Han kom tillbaka från pappaledighet igår och låter hälsa att han är en älghund: ”Jag, liksom rasen, gillar att hänga i skogen.”, är den enkla motiveringen.

Ja, nu vet du vilka vi är, vilken hund är du?

Jag försöker läsa några artiklar om den fjärde dimensionen. Den är en abstrakt idé som utgår från de tre dimensioner som människan kan uppfatta. Efter ett tag börjar mitt huvud brinna. Den fjärde dimensionen är omöjlig för mig att begripa, men jag skäms inte för det. Jag är nämligen inte ensam. Matematiker och filosofer har grubblat i 200 år, men allt är fortfarande kvalificerade gissningar.

Ändå har L’Oréal lanserat en mascara med lösögonfranseffekt i FYRA DIMENSIONER. Det låter ju ohyggligt spännande. Jag har alltid gillat Milla Jovovich och nu har hon dessutom svaret på gåtan som typ Stephen Hawking är för dum för att fatta – allt tack vare en mascara! Frågan är förstås hur trovärdigt det är, men eftersom ingen kan se den fjärde dimensionen så är det svårt att motbevisa Millas påståenden. 

Jag har ofta tänkt på mascarareklamens absurda värld. Namn som The Colossal, False Lash Effect Fusion och Telescopic Explosion verkar antyda att mascaran är ett högteknologiskt vapen. Men det är bilderna som är det verkligt bisarra. Modellerna väser lyckligt att inga lösögonfransar behövs, medan deras ögonlock är så nedtyngda av pälsliknande lösögonfransar att de knappt kan öppna ögonen. Det är så skamlöst att man nästan blir impad. 

Jag är säker på att dagarna är räknade för de här kampanjerna. I England har man just skärpt reglerna för manipuleringen av bilder i sminkreklamen, både under fotografering och retuschering. Företagen ska kunna bevisa att deras bilder inte är missvisande. Makeup Forever har till och med gjort det till ett säljargument. De kallar reklamen för sin nya foundation för ”världens första oretuscherade sminkannons”. Modellen är förstås skitsnygg, men hon har porer. Budskapet blir att deras smink funkar så bra att man inte behöver retuschera. Och i dessa dagar, då de flesta vet hur Photoshop funkar och därmed inte är lika lättlurade, tror jag att det är betydligt mer effektivt än bilderna på de spöklika vaxdockor vi blivit vana vid.

5x Fusk bland fransar och krämer!

1. Svenska modellen Caroline Forsling stämde i år Estée Lauder. De hade använt hennes ansikte i reklam för Plantscription, en antirynkkräm för kvinnor 45–65 år, utan hennes medgivande. Bilden hade även retuscherats. ”Jag är betydligt yngre än 45 och har aldrig använt Plantscription”, skriver hon i stämningen. 

2. Lancômes annonskampanj för Teint Miracle Foundation förbjöds i England, på grund av överdriven retuschering av bilderna på Julia Roberts …

3. … och Maybellines bilder av Christy Turlington, i reklamen för The Eraser, förbjöds av samma orsak.

4. Rimmels mascarareklam med Kate Moss utlovade 70 procent längre och fylligare fransar än andra märken. Men det var uppenbart att Moss hade lösögonfransar i reklamen, och eftersom Rimmel inte kunde motbevisa det förbjöds kampanjen.

5. 2007 tvingades L’Oréal erkänna att Penelope Cruz hade lösögonfransar i deras reklamfilm för mascaran Telescopic. 

Det är en listig plan. Under cirka ett halvår pågår ”Operation valp” där den vovvevänliga familjefalangen (barnen och maken) metodiskt bombarderar min mejlbox med bilder på fluffiga sötchocker med stora tassar och bedjande ögon. Logiska motargument som ”astronomiska veterinärräkningar, bajspromenader i skitväder och inga utlandsresor på typ 16 år” biter inte på hundälskartrion. De gaddar ihop sig och drar sig inte för att ta till den allra fulaste känsloutpressningen: ”Gud, vad du är trist”, ”Live a little”, och det pulvriserande: ”Vi är tre, du bara en, ha!” Taktiken tär och i ett ovaksamt ögonblick säger jag: ”gör som ni vill”, när min man visar ett foto på en blågråvit whippetvalp med kennelnamnet Bästa vännens Flanör.

Men jag kastar in en brasklapp:

– Det blir din och barnens hund, Dan. Jag ställer upp. Som en viktig vuxen i vovvens liv.

Men. Det. Är. Inte. Min. Hund. Inte. Mitt. Ansvar. Frågor. På. Det?

Jycken bokas och några veckor senare trippar en Flanör på skakiga ben över tröskeln till vårt hem. Och in i mitt hjärta. För han är det mest förtjusande, tokroliga och fulsnygga filur jag någonsin sett. Spinkig, långnosad, med ängsliga ögon och helt galna propelleröron. Vår nya bebis döps till Monty, (med efternamnet Pyton när han tuggat på dyra skor) och i dag är jag fånigt förälskad i hans milda uppsyn och snokande nos. I dag är jag lika oförblommerat mallig över att vår whippet springer skiten ur alla andra byrackor i Tantolunden, som jag är över sonens bolltalang och dotterns språkkänsla.

I dag. Är. Jag. Hans. Matte. Frågor. På. Det?